Klimatsäkerhet i fokus: Tobias Petrelius om utmaningarna och framtiden

Hösten 2022 fick FBA i uppdrag från regeringen att undersöka hur myndigheten skulle kunna stärka sin förmåga att arbeta med klimatrelaterade säkerhetsrisker, särskilt i konfliktmiljöer. Bakgrunden var tydlig: klimatkrisen har en direkt inverkan på freds-, säkerhets- och utvecklingsarbete. 

– Det här var en väldigt spännande process och ganska omgående stod det klart för oss att FBA redan engagerar sig i tematiken i flera olika länder och genom vårt samarbete med partners som FN. Samtidigt insåg vi att det finns möjlighet att vidareutveckla våra metoder och insatser. Det var i spåren av det här som min tjänst tillkom, säger Tobias Petrelius.  

Med omfattande erfarenheter från länder som Kosovo, Demokratiska republiken Kongo (DRK), och Afghanistan, samt specialistuppdrag inom dialog och fredsmedling, tillträdde Tobias Petrelius tjänsten som klimatsamordnare på FBA våren 2023. 

Klimatsäkerhet spänner över ett brett fält. Vad fokuserar FBA främst på? 

– På FBA har vi länge genomfört vårt arbete i både konflikt- och postkonfliktområden men utan att explicit koppla samman konflikter och klimatförändringar. Nu är det alltmer uppenbart att vi måste ta hänsyn till dessa risker, det vill säga de spänningar som uppstår när de negativa effekterna av klimatförändringar möter de redan existerande utmaningarna i ett land. 

Som exempel på hur klimatkrisen eller klimatförändringarna kan öka påfrestningarna på ett samhälle beskriver Tobias hur sociala, politiska och ekonomiska spänningar i en viss kontext snabbt kan eskalera till konflikter, ibland till och med våldsamma sådana, när till exempel extrema väderhändelser som översvämningar, tyfoner eller värmeböljor inträffar. 

– I de konflikt- och fragila kontexter där FBA arbetar ser vi att klimatförändringar redan fungerar som katalysatorer för ökad instabilitet. Därför har det varit naturligt för oss att närma oss detta område ur ett risk- och konfliktperspektiv. Så vi arbetar nu intensivt med att öka vår förståelse för hur specifika klimatrelaterade säkerhetsrisker påverkar människor och relationer både inom och mellan samhällen, samt mellan medborgare och statsaktörer. 

Forskning visar att klimatförändringar och säkerhet är tätt sammanlänkade. Frågan som uppstår är var kunskapsglappen finns – vad behöver vi förstå bättre? 

– Frågan om hur klimatförändringar påverkar eller är kopplade till konflikter har utforskats och bevisats till den grad att vi idag kan ta ett steg framåt i den större klimatsäkerhetsresan. Det finns självklart ett stort intresse av att fördjupa vår förståelse av hur dessa samband ser ut och hur de påverkar samhällen, men jag tror att huvudfrågan snarare handlar om hur vi praktiskt använder denna kunskap för att stärka samhällen som drabbas mest negativt av klimatkrisen. 

Tobias understryker att den breda kunskapen som finns om klimatförändringar behöver integreras mer systematiskt i arbetet för att stärka det förebyggande och fredsfrämjande arbetet. 

– Det är i denna process av att tillämpa kunskap som de största kunskapsglappen och utmaningarna ligger – och där har FBA en stor potential att bidra med sin erfarenhet och expertis. Inte minst eftersom vi arbetar tillsammans med lokala partners i flera områden som djupt påverkas av klimatförändringarna. 

Med tanke på att klimatförändringar påverkar internationell fred och säkerhet, hur ser du på den nuvarande förståelsen och hanteringen av dessa risker både inom FBA och i större internationella sammanhang som EU och FN? 

– Vi har kommit en bit på vägen. Mina kollegor ställer inte längre lika ofta frågor relaterat till förståelsen av begreppet klimatrelaterade säkerhetsrisker. Vi har nu nått en annan nivå där organisationen strävar efter att hitta lämpliga metoder för att integrera detta perspektiv i vår verksamhet. Vi försöker också förstå bättre vad som fungerar när vi talar om att genomföra våra strategier och insatser. 

Tobias drar en parallell till EU och FN; att det inom dessa organisationer finns en gemensam förståelse kring att klimatkrisen är en katalysator för konflikt och vissa insatser har ett specifikt mandat relaterat till klimatsäkerhet. Samtidigt brottas FN, i synnerhet Säkerhetsrådet, med andra utmaningar, och det råder inte fullständig enighet om att klimatsäkerhet bör diskuteras inom rådet. 

– Det handlar framför allt om den uttryckta önskan att undvika parallella diskussioner, eller avleda fokus från FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Jag är dock övertygad om att våra multilaterala organisationer spelar, och kommer att fortsätta spela, en viktig roll i att hantera klimatrelaterade säkerhetsrisker. FN har en unik position med sin omfattande närvaro och bredden av verktyg till sitt förfogande. 

FBA arbetar i länder där klimatförändringar är en del av konfliktdynamiken. Kan du dela med dig av ett konkret exempel från en sådan kontext? 

– I DRK fokuserar vi på att skapa dialogytor mellan kongolesiska fredsbyggare och klimatforskare. FBA spelar här en liten, men viktig roll i att stödja lokala aktörer med att utveckla en gemensam förståelse för de utmaningar som klimatförändring medför för fredsbyggandet. Att öka denna förståelse är viktigt. Det ger oss indikationer om, och eventuellt hur, vi kan behöva justera våra strategier för att förebygga konflikt och främja fred. 

Trots att landet inte omedelbart kommer i åtanke när det gäller klimatsäkerhet, menar Petrelius att det är ett tydligt exempel på ett land där de globala klimatförändringarna påverkar både miljön och naturen. 

Vad skulle du säga är den mest utmanande aspekten av ditt jobb, och den mest givande? 

– Jag önskar att jag kunde säga att mitt arbete alltid är roligt och spännande. Men sanningen är att det ofta är ganska påfrestande och utmattande att arbeta med klimatförändringar. Vi ser tyvärr att mycket går åt fel håll globalt. Det är ibland en utmaning att upprätthålla hoppet och motivationen. 

Trots utmaningen menar Tobias att det samtidigt är vetskapen om frågorna och arbetets betydelse som är mest givande: 

– Vårt klimat och vår natur är fundamentala för vår överlevnad, och vi kan inte blunda för sambanden mellan klimatförändringar och konflikt. En djupare förståelse för detta är avgörande för att vi ska kunna arbeta effektivt. 

Tobias uttrycker en reservation mot den återkommande uppfattningen att det är den unga generationens framtid som står på spel om vi inte agerar kraftfullt. 

– Faktum är att det är allas framtid. Dessutom handlar det inte bara om framtiden; på många platser i världen är konsekvenserna redan akuta. 

Hur ser du på framtiden för klimatsäkerhetsarbete och dess roll inom internationell säkerhet och fredsbyggande? 

– Mitt perspektiv kan vara färgat av den roll jag har på myndigheten, men jag är övertygad om att vi behöver öka vår förståelse, kapacitet och förmåga att integrera klimatsäkerhetsaspekter i vårt arbete. Världens ledare kämpar fortfarande med att nå en överenskommelse om hur vi ska fasa ut användningen av de naturresurser som orsakar mest koldioxidutsläpp, och vi verkar fortfarande vara ganska långt ifrån att hitta de tekniska lösningar som krävs för att minska nivåerna av växthusgas i atmosfären. 

Som Tobias påtalar kommer det innebära att de negativa effekterna av globala klimatförändringar troligtvis kommer att förvärras innan det sker en förbättring; särskilt utsatta länder kommer att möta fler och mer intensiva utmaningar som är kopplade till klimatrelaterade säkerhetsrisker. 

– För oss som arbetar inom internationell säkerhet och fredsbyggande är det avgörande att vara förberedda för detta. 

FBA:s arbete med klimatsäkerhet inkluderar även ett forskningsperspektiv.  

• Vilken roll spelar styrning i anpassning, hantering och förebyggande av klimatrelaterade säkerhetsrisker? Closing the Governance Gap to Achieve Climate Security ger en översikt av klimatsäkerhet och styrning, baserat på befintlig forskning och erfarenheter från FBA:s arbete. 
• Vilka samband kan observeras mellan klimatförändringar, miljöförstöring och bristande säkerhet i östra DRK? Climate Related Security Risks in Eastern Congo visar på ett brådskande behov av ökad kunskap om klimatpåverkan på konfliktdynamiken i regionen. 
• Hur organiserar sig kvinnor på gräsrotsnivå i kontexter som påverkas av både klimatförändringar och osäkerhet för att hantera de säkerhetsutmaningar de möter? Läs mer om projektet och dess fallstudie som är östra DRK.