27 år efter kriget – vilka utmaningar återstår för Bosnien och Hercegovina?

År 1995 avslutades kriget i Bosnien och Hercegovina med det fredsavtal som kallas Daytonavtalet, efter orten i USA där förhandlingarna ägde rum. Kriget hade vid det laget skördat över 100 000 dödsoffer.

Som en bilaga till Daytonavtalet utformades Bosnien och Hercegovinas konstitution. Den fördelar den politiska makten mellan de tre etniska grupperna bosniaker, bosnienserber och bosnienkroater i en komplicerad administrativ struktur som har kallats världens mest komplicerade statsskick.

Landet består av en stat, Bosnien och Hercegovina, med begränsad beslutsmakt, som i sin tur består av de två entiteterna Federationen Bosnien och Hercegovina där bosniaker och bosnienkroater är i majoritet och Republika Srpska där bosnienserber är i majoritet. Det finns också en distrikt med särskild politiskt status som kallas distrikt Brcko.

Horisontell och vertikal konflikt

Lejla Hastor är projektledare för FBA:s arbete med Bosnien och Hercegovina. Tillsammans med sin projektgrupp har hon under 2022 undersökt förutsättningarna för FBA att bidra till fredliga och inkluderande samhällen, som uppdraget är formulerat i Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med västra Balkan.

I projektgruppens analys beskrivs hur konflikten i landet har både "horisontella" och "vertikala" delar.

– En del av konflikten, den vi kallar för den horisontella, handlar om misstron mellan de etniska grupperna och obearbetade minnen av det som har varit. Grupperna har olika historiska narrativ som upprepas, även inom separata skolsystem. Trots att alla är bosniska medborgare är det vanligt att många främst identifierar sig med sin etniska grupp.

– Den andra delen, den vertikala konflikten, är mer universell och handlar om skillnaden mellan de som har makt och resurser och de som inte har det, ofta politiker respektive vanliga medborgare. Korruptionen är väldigt utbredd och misstron mot politiker är hög, och folk litar inte på att de kan få de tjänster de behöver från staten.

De horisontella och vertikala delarna av konflikten får näring av varandra, berättar Lejla Hastor.

Hon nämner studier som visar att om tilltron till staten är låg ökar även misstron mellan olika delar av befolkningen. Att makten delats upp utifrån etnicitet har dessutom gynnat nationalistiskt drivna politiker från alla grupper.

Genom att fortsätta spä på den egna gruppens misstro gentemot andra grupper stärker de sin egen ställning. Samtidigt upprätthåller splittringen det politiska systemet, som är själva förutsättningen för deras mandat.

– I både Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska finns å ena sidan politiker som har all makt och resurser, å andra sidan vanliga människor som vill ha ett värdigt liv och en stat som inte är korrupt. Den konflikten förenar många medborgare från alla etniska grupper, men för att behålla makten nyttjar makteliterna den horisontella konflikten. Så fort det blir en kritisk massa som ifrågasätter maktordningen nyttjas de gamla såren och budskap om att det inte går att lita på de andra grupperna upprepas.

EU en enande kraft

En av de starkast enande krafterna i Bosnien och Hercegovina är landets närmande till EU och de ekonomiska möjligheter som följer. Inom alla av de tre dominerande etniska grupperna är majoriteten positiva till EU, även om stödet skiljer sig mellan grupperna. Men för att bli medlem i EU krävs stora reformer.

Även i detta sammanhang är konstitutionens utformning den viktigaste knäckfrågan, menar Lejla Hastor.

– Konstitutionen är väldigt odemokratisk eftersom alla medborgare inte har lika rättigheter, vilket Europadomstolen slog fast redan 2009. Det är till exempel bara de som tillhör någon av de tre största etniska grupperna som har möjlighet att ställa upp i bland annat presidentval, vilket utesluter till exempel judar och romer. Det är en avgörande fråga. Jag är trots det positiv och tror att det kan förändras på sikt.

Förtroendeskapande aktiviteter i fokus för FBA

Bosnien och Hercegovina är ett litet land med drygt 3,2 miljoner invånare. Närvaron av multilaterala organisationer som FN, EU och OSSEär samtidigt hög sedan lång tid tillbaka.

I en sådan kontext kan det vara utmanande för en mindre aktör som FBA att göra skillnad. Då gäller det att verkligen utforska olika alternativ och vara medveten om var ens arbete gör bäst nytta, berättar Lejla Hastor.

– Som mindre aktör kanske vi inte kan angripa de stora politiska processerna, men vi kan jobba på att identifiera fredssprocesser och se–  vad som har fungerat och inte, och angripa problemet utifrån ett holistiskt tänk och skapa plattformar för förtroendebyggande för personer från olika etniska grupper.

– Vi ska försöka identifiera frågor som för de olika grupperna samman och inte bara handlar om dåtiden, utan om gemensamma utmaningar framåt. Klimatsäkerhetsfrågor kan vara ett exempel, men också andra frågor, så länge det för människor samman. FBA har arbetat med denna typ av frågor och har expertis inom nyckelfrågor kring samhällsstyrning som rättstatsuppbygnad, SSR och jämställdhetsintegrering , dessa kommer vara viktiga komponenter inom det arbetet.

Hoppfullt trots ansträngt säkerhetsläge

I oktober 2022 var Lejla Hastor och hennes kollegor i Bosnien och Hercegovina i samband med landets allmänna val. Valet genomfördes i ett säkerhetsläge som är svårare än på länge efter att Republika Srpskas parlament röstade för ett utträde ur statliga institutioneri slutet av 2021. Om det faktiskt kommer genomföras är osäkert – planerna sköts på framtiden med anledning av kriget i Ukraina.

Trots den ansträngda situationen ser Lejla Hastor positivt på möjligheterna framåt, inte minst efter att ha träffat flera representanter från civilsamhället och organisationer med fokus på unga, fred och säkerhet. Hon nämner exempel på hur de arrangerade aktiviteter inom kultur och sport för att få ihop ungdomar från olika grupper som annars aldrig möts.

– Att träffa dem gjorde mig hoppfull. Även kvinnorörelsen i Bosnien och Hercegovina är aktiv och har bidragit mycket till fredsbyggandet sedan krigets slut. FBA har en bred erfarenhet och expertis inom frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet och detta kommer att vara ett ytterligare viktigt område att arbeta med.

Läs mer

FBA:s arbete på västra Balkan

Läs Lejla Hastors inlägg om resan till Bosnien och Hercegovina på FBA-bloggen. 

Valobservatören Maud Johansson om sitt uppdrag i Bosnien och Hercegovina