Forskningens uppgift att nå ut med resultat som kan omsättas i handling

Efter 20 år med kvinnor, fred och säkerhetsagendan är vi ännu långt från att nå de uppsatta målen där kvinnors deltagande i fredsprocesser är en nyckelfråga. FN:s generalsekreterare har uppmanat internationella aktörer att se över sina arbetssätt. I vilken mån kan forskningen hjälpa oss utveckla arbetet för fred och säkerhet för att bli mer effektiva?

I veckan lanserade FBA en serie korta forskningsskrifter i samarbete med det norska fredsforskningsinstitutet PRIO och UN Women, FN:s jämställdhetsenhet. 20-årsjubiléet för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 erbjöd ett tillfälle att presentera aktuell forskning med relevans för kvinnor, fred och säkerhethetsagendan.

– För att arbetet ska kunna bedrivas effektivt är det viktigt att veta hur det ser ut i världen, varför det ser ut som det gör och var vi ska sätta in resurserna, säger FBA:s forskningschef Mimmi Söderberg Kovacs, som har ingått i redaktionsrådet.

En av medredaktörerna för skriftserien är Louise Olsson, senior forskare vid PRIO, som startade FBA:s forskararbetsgrupp om kvinnor, fred och säkerhet 2009 och nu är medlem i densamma. Hon berättar att könsuppdelad statistik och bättre metoder för att samla in material ökar möjligheterna för aktörer som arbetar med frågor som rör fred och säkerhet att utvärdera sina arbetsmetoder.

– Vi använder ofta förenklade bilder. Det krävs en fördjupad förståelse för att kunna stärka förutsättningarna för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser och inse vilka åtgärder som behövs för att realisera deltagande i praktiken, säger Louise Olsson.

Det sägs ibland att risken för väpnad konflikt är lägre i jämställda samhällen, och att om kvinnor är med i fredsprocesser blir freden mer hållbar. Något som Louise Olsson menar att forskningen allt mer tycks bekräfta:

– En förklaring till varför samhällen som investerar i både mäns och kvinnors deltagande är fredligare än samhällen som diskriminera är att de blir starkare, har mer resurser att dra på och kan hantera konflikter som kommer upp på ett annat sätt.

Däremot menar hon att mer stereotypa förklaringar om att det beror på att män skulle vara mer våldsamma har mindre trovärdighet. Faktum är att det är svårt att rekrytera män till stridande grupper. Men kanske är det så att negativa maskulinitetsideal och sexism, normer som kan vara starkare i ojämställda samhällen, kan bidra till ökat våld och underlätta mobiliseringen av unga män.

Lärdomar från Colombia

Louise Olsson har bidragit till den forskningstext som undersökt implementeringen av fredsavtalet i Colombia, en process som ofta framhålls som ett lyckat exempel, både när det gäller vilken roll kvinnor kan spela i fredsförhandlingar, och när det gäller att få till skrivningar om kvinnors rättigheter och jämställdhet i fredsavtalet. Texten bygger på University of Notre Dames arbete med att systematiskt samla in information om utvecklingen, ett unikt samarbete mellan forskning och fredsarbete.

– Vi har blivit bättre på att få in klausuler om jämställdhet men det är svårt att implementera dem i verkligheten. Ett problem kan vara brist på tydliga mål eller att kvinnoorganisatiner inte har tillräckliga resurser för att ställa krav på beslutsfattarna att dessa klausuler ska uppnås, säger hon.

Desirée Nilsson, docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och medlem i FBA:s forskararbetsgrupper om medling och fredsinsatser, har tillsammans med kollegan Isak Svensson studerat hur olika civilsamhällesorganisationer verkar för fred för att identifiera hur dessa kan stödja eller motsätta sig varandra. Tidigare forskning har ofta fokuserat på de stridande parterna eller internationella fredsinsatser.

– Vi har tittat på olika former av fredsarbete för ungdomsgrupper, religiösa aktörer, fackföreningar och kvinnoorganisationer. Deltagande vid förhandlingsbordet, i demonstrationer och parallella förhandlingsforum, både officiella och inofficiella, men också andra roller som man kan ha under en fredsprocess.

– Om fredsavtal inkluderar civilsamhällesaktörer så tenderar freden också att ha bättre utsikter att bli hållbar, och här utgör just kvinnoorganisationer en viktig aktör, säger Desirée Nilsson.

Det finns en missuppfattning att agendan om kvinnor, fred och säkerhet främst har sitt ursprung i västerländska normer om jämställdhet. I själva verket har stora delar av agendan drivits fram av kvinnor från konfliktområden som krävt erkännande för sitt arbete för fred och säkerhet.

Kvinnors engagemang i konfliktlösning tar sig många uttryck. Deltagande vid förhandlingsbordet och protester är de vanligaste sätten som kvinnoorganisationer är involverade.

– Liberia och Sudan är bra exempel på hur kvinnoorganisationers deltagande via protester och demonstrationer kan bidra till konfliktlösning och fred, säger Desirée Nilsson och fortsätter:
– Men det finns dessvärre en del arbete kvar att göra. Bara i fem procent av fallen vi studerar har kvinnoorganisationer faktiskt getts en plats vid förhandlingsbordet, vilket är anmärkningsvärt.

Mimmi Söderberg Kovacs vill bygga en bro mellan forskning och praktik och FBA samlar regelbundet forskare, beslutsfattare och praktiker som arbetar med frågor som rör fred och säkerhet i fält för att utbyta erfarenheter.

– Det här är komplexa frågor som sällan har enkla svar. I den här världen av alternativ fakta är det viktigt att vi har tillgång till vetenskaplig evidens i den mån det finns, och försöka sprida den, säger Mimmi Söderberg Kovacs.

Trots all kunskap finns flera svåra konflikter som vi under lång tid inte har lyckats lösa, som Afghanistan, Syrien och Kongo. Konflikter som vi trodde var lösta kommer tillbaka och nya konflikter blossar upp.

– Framväxten av auktoritära ledare runt om i världen och nya konfliktmönster som framväxten av globala jihadistiska rörelser för med sig nya utmaningar att hantera. Det står också andra intressen på spel som handlar om makt och inflytande, påpekar Mimmi Söderberg Kovacs.

Lyssna på vårt samtal i FBA-podden. 

Här hittar du samtliga skrifter i serien:

Understanding the Implementation of Gender Stipulations in Peace Agreements

Prevention and Resolution of Communal Conflicts

UN Peacekeeping Operations and Peacekeeping Dividends

The Sexism and Violence Nexus

Women’s Post-War Economic Empowerment

Women’s Organizations in Peace-Making

Women’s Participation for Peaceful Change

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

Peaceworks ger stöd till ungas fredsinitiativ i Colombia

Peaceworks är en svensk ideell organisation vars vision är ett jämlikt och rättvist samhälle där unga har möjlighet att organisera sig och få inflytande över den kontext de befinner sig i. Sedan 2014 bedriver Peaceworks verksamhet i Colombia, där fredsinitiativ ofta stigmatiseras och där våldet ofta drabbar unga. Peaceworks är en av de organisationer som tilldelades projektbidrag eller verksamhetsbidrag under 2021 inom FBA:s arbete med stöd till civilsamhället.

2021-09-13 08:29
""

Våra samarbetsländer

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Läs mer om de länder där vi arbetar

FBA-BLOGGEN

Läs våra publikationer

Youth, Peace and Security Agenda - Strengthening institutional capacity for implementation

This policy brief aims to support organizations working on peace and security to strengthen institutional capacity and operational readiness for accelerating the implementation of the Youth, Peace and Security (YPS) agenda. The policy brief aims to guide decision-makers, managers and senior officials on how to create an enabling environment within their own organization by providing tangible entry points and recommendations in six priority areas.

Dokument
Attribut
Författare:
FBA
År:
2021

Lediga jobb

""

Taleb Sobeh

Taleb är expert på Irak och Palestina

Läs mer om våra experter

KOMMANDE KURSER

""

Stöd till civilsamhället

FBA delar ut bidrag till ideella organisationer som arbetar med fred och säkerhet

Läs mer om vårt stöd till civilsamhället

Twitter