Colombia – fredens framgångsexempel?

År 2024 är världens konfliktnivåer historiskt höga. Ett land som verkar gå emot trenden är Colombia, som fortsätter ta försiktiga kliv mot en mer fredlig utveckling efter nära 60 år av konflikt. Efter fredsavtalet med Farc-gerillan 2016 pågår nu förhandlingar med den största kvarvarande gerillan ELN inom ramen för president Gustavo Petros omfattande fredsprojekt Paz Total – total fred. Men hur väl stämmer bilden av Colombia som fredligt framgångsexempel, och vilka lärdomar går det att dra av landets fredsprocess?

Gustavo Petros vinst i Colombias presidentval 2022 väckte nytt liv i hoppet för fred i Colombia. När fredsavtalet med Farc-gerillan skrevs på 2016 var det en milstolpe efter drygt 50 år av inbördeskonflikt, men de efterföljande åren präglades i hög utsträckning av oroligheter.

År 2018 bromsade den sittande presidenten Ivan Duque genomförandet av fredsavtalet, och förhandlingar med den näst största gerillan ELN avbröts 2019, delvis som följd av en blodig attack mot en polisakademi.

Strax därefter sköljde flera protestvågor över landet. Inte minst unga var besvikna på den ekonomiska politiken, hög arbetslöshet, våld och korruption. Skattehöjningar till följd av coronapandemin utlöste senare nya protester. Våldet och polisens sätt att hantera protesterna väckte stor uppmärksamhet globalt och öppnade upp för nya samtal om reform av säkerhetssektorn, som inte varit möjliga under fredsprocessen med Farc.

Det politiska missnöjet, och det hopp om fredlig utveckling som Farcavtalet hade väckt, banade väg för att Bogotás tidigare borgmästare Gustavo Petro gick vinnande ur presidentvalet 2022. Därmed blev han landets första president från den politiska vänsterkanten, och är till skillnad från företrädaren Ivan Duque en stark förespråkare för fredsavtalet med Farc.

Fabian Fossum Hylin, Jenny Lindqvist och Marcelo Diaz arbetar inom FBA:s Colombiateam.

– Det finns tydliga kopplingar mellan valet av Petro och protesterna, som handlade mycket om rättvisefrågor och polisiärt övervåld. Hoppet om fred och förändring som Farcavtalet innebar var nog också en anledning till att många mobiliserade för den kandidat som förespråkade dialog och fredsbyggande, berättar Fabian.

Jenny håller med.

– Det har pågått inbördeskrig och konflikt i Colombia i över 50 år. Farcavtalet skapade ett öppnare debattklimat där man började prata om jämlikhetsfrågor, miljöfrågor och sociala orättvisor, saker som man inte pratat om när fokus har legat på att bekämpa gerillan.

Gustavo Petro har tydligt profilerat sig som en aktör för fred och dialog. Hans politik för att driva på fredsprocessen och förebygga konflikt samlas i projektet ”Paz Total” (total fred).

Projektet är ambitiöst. Det innebär att regeringen förutom införandet av Farc-avtalet parallellt försöker förhandla och genomföra fredssamtal med de väpnade illegala grupper som finns kvar i landet. Samtidigt ska också sociala, ekonomiska och miljömässiga problem åtgärdas, för att komma åt grundorsakerna till den långa konflikten och bryta våldscyklerna. Därtill genomförs omfattande medborgardialoger för att Colombias befolkning ska få inflytande över processen.

Förhandlingar med ELN

Ett av de mest uppmärksammade spåren är de återupptagna förhandlingarna med den största kvarvarande vänstergerillan Ejército de Liberación Nacional, ELN. Förhandlingsförsök har gjorts av tidigare colombianska regeringar sedan 1980-talet, men nu har man lyckats nå längre än någonsin tidigare.

Eldupphör har förlängts i flera omgångar, en stor process för att främja samhällets deltagande i fredsförhandlingarna är i gång i hela landet, och humanitära insatser i konfliktdrabbade områden har kunnat komma till stånd. I den senaste förhandlingsrundan åtog sig dessutom ELN att upphöra med kidnappningar, och man har också släppt de personer man kidnappat.

– Det är ett positivt tecken. Det har också väldigt stor symbolisk tyngd. Vissa beskriver kidnappningsfrågan som ett nationellt trauma, det väcker något när man pratar om kidnappningar med colombianer. Det var så otroligt vanligt på 90-talet och tidigt 00-tal, alla drabbades på något sätt, berättar Fabian.

Enligt Fabian, Jenny och Marcelo finns flera orsaker till att förhandlingarna nu har brutit ny mark. De nämner det starka internationella stödet till fredsprocessen, där bland annat Sverige ingår som så kallat beledsagarland med uppdrag att stödja förhandlingarna. Det finns också en ovanligt stark vilja att inkludera Colombias befolkning i fredsprocessen. Parterna har därför skapat en nationell kommitté för deltagande, där 81 representanter för olika grupper och sektorer ingår.

Att Petro leder den första vänsterregeringen i Colombias historia kan också vara en anledning, berättar de. Regeringen prioriterar social, ekonomisk och politisk rättvisa, och att i högre grad involvera tidigare exkluderade och marginaliserade grupper som haft begränsad möjlighet att göra sin röst hörd i det politiska systemet. Lokal folklig förankring och brett deltagande har också alltid varit bland ELN:s hjärtefrågor.

Återstående utmaningar

Förhandlingarna med ELN är ett viktigt steg på vägen mot fred i Colombia. Men om de blir framgångsrika eller inte hänger i slutändan mycket på hur det går med övriga spår inom Paz Total, inte minst genomförandet av Farc-avtalet, menar Fabian, Jenny och Marcelo.

– Fredsavtalet från 2016 är avgörande för att den nuvarande processen ska lyckas, eftersom det till stor del handlar om att skapa förtroende och legitimitet för att staten tar på sig ett långsiktigt ansvar. Då behöver de colombianska institutionerna bygga upp egen kompetens och förmåga, även i konfliktutsatta regioner. Att de kan arbeta med fredsbyggande långsiktigt, jämställt och strukturerat är ju en förutsättning för att det man kommer överens om även i kommande fredsförhandlingar ska fungera och upplevas som trovärdigt. Det kan till exempel handla om hur tidigare gerillamedlemmar ska komma tillbaka in i samhället och känna sig trygga, skapa försoning med lokalsamhällen, att de ska få jobb och kunna engagera sig politiskt, säger Jenny.

Tidsaspekten är också viktig, berättar Fabian.

– Nästa val är 2026 och snart har hälften av Petros mandatperiod gått. Så på ganska kort tid behöver man göra tillräckligt stora framsteg så att det kostar mer att backa än att fortsätta med fredsprocessen, oavsett vem som kommer till makten efter nästa val.

Precis som alla fredsprocesser så är den i Colombia inte linjär. Många frågor är känsliga, och framgångar varvas med bakslag. Frågan huruvida Colombias fredsprocess är ett framgångsexempel menar Fabian, Jenny och Marcelo kanske kan besvaras definitivt först om några år – men att den politiska viljan för dialog och att försöka lösa konflikter vid förhandlingsbordet är en framgång och hoppgivande i sig.

– Trots bestående utmaningar lyfts Farcavtalet ofta som ett internationellt framgångsexempel inom fredsprocesser, inte minst frågorna om konfliktoffer och jämställdhet. Men det är lite ironiskt, vi och de flesta utanför Colombia talar om landet som ett väldigt positivt fall där det finns hopp för fred. Men i Colombia förblir det en polariserad fråga. Det finns många starka kritiska krafter mot regeringen och specifikt mot Paz Totalprojektet. Och det är klart att det är en utmaning för processerna att hela tiden ligga i skottgluggen politiskt, säger Fabian.

Samtidigt finns det lärdomar att dra från de mer unika aspekterna. En sådan är att överenskommelser mellan regeringen och ELN implementeras löpande medan förhandlingarna pågår, i stället för att skjutas upp till när allt är förhandlat och klart.

– I ett land som Colombia, som har haft en så lång konflikt, finns en stark kultur av att lösa konflikter med våld och många grupper som ger uttryck för det. I ett sådant samhälle är det väldigt viktigt att avtal som nås med en grupp implementeras för att visa de andra grupperna att det går att komma till fredsavtal och på ett fredligt sätt få genomslag för frågor man drivit väpnat i 60 år, berättar Fabian.

Det som Fabian, Jenny och Marcelo menar framför allt visat sig vara framgångsrikt i Colombia är det starka fokuset på inkludering i fredsprocessen. De nämner exempel som att regeringsdelegationen i ELN-förhandlingarna leds av en kvinna, har jämn könsbalans och att såväl ledare för minoritetsgrupper som militärer ingår. Även oppositionen är representerad.

– Dagens fredsförhandlingar är ofta komplexa och holistiska processer som delvis handlar om fredsdialog och medling, men också mycket mer än så. Det handlar om att få med samhället på olika nivåer inte bara efter utan också under en process så att det som kommer fram vid bordet återspeglar den verklighet och den konflikt folket och parterna lever i. Det skapar bättre förståelse för konfliktens grundorsaker, starkare förtroende från folket och ger processen legitimitet, säger Fabian.

– Den breda konsultationsprocessen bör som vi ser det öka chanserna till långsiktigt hållbara överenskommelser. Men att inkludera så många innebär förstås också utmaningar och att nya förmågor behöver utvecklas. FBA ser fram emot att bidra med stöd både för att processerna ska komma framåt och institutionerna ska kunna reformeras och samverka i den förändringsprocess som krävs, avslutar Jenny.

FBA stödjer det långsiktiga arbetet med implementeringen av fredsavtalet från 2016. Bilden visar en workshop som FBA arrangerade om jämställdhet för de som ska ansvara för att skapa försoning och integrering av kombattanter i samhället.

FBA:s arbete med fredsbyggande i Colombia

FBA ger stöd och samverkar med flera av de fredsbyggande aktörerna som leder Colombias ansträngningar för fred och utveckling. Vi ger bland annat kapacitetshöjande stöd till de institutioner som arbetar med återintegrering av tidigare stridande, stödjer reformprocessen som ökar civil kontroll över landets polis och militär samt jämställdhetsintegrering av fredsbyggande institutioner, såsom domstolen för övergångsrättvisa (JEP).

Vårt mandat specificeras i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia 2021–2025, framtagen av UD.

FBA:s arbete i Colombia 

Förhandlingar med ELN

Tillsammans med Schweiz, Tyskland och Spanien har Sverige rollen som beledsagarland för förhandlingarna, vilket innebär ett uppdrag att ge stöd politiskt, tekniskt och finansiellt till processen. Tillsammans med ambassaden i Colombia och SIDA är FBA är en av de myndigheter som representerar och stöttar upp Sveriges beledsagaroll.

FBA bidrar med teknisk kunskap, erfarenhet från fredsprocesser i såväl Colombia som andra länder och kompetens inom facilitering, det vill säga vägledning av diskussioner och processer. FBA har till exempel en senior rådgivare som ger rådgivning på plats vid bordet i de olika förhandlingsrundorna.

FBA:s Colombiateam

FBA:s Colombiateam består av fem medarbetare med kompetenser inom fredsprocesser, jämställdhet, avväpning, demobilisering och återintegrering (DDR), ledarskap samt demokratisk styrning av säkerhetssektorn.

Fabian Fossum Hylin är handläggare för fredsprocesser, Marcelo Diaz är ambassadplacerad freds-och säkerhetsattaché och Jenny Lindqvist är landansvarig.

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

Ny våldsvåg i norra Moçambique

Stora framsteg har gjorts för att avsluta den långvariga konflikt som präglat Moçambique sedan självständigheten 1975. Men nu har nya våldsamheter blossat upp i den konfliktdrabbade provinsen Cabo Delgado. Klara Grenhagen, insatsansvarig för FBA:s arbete i Moçambique, skriver om en invecklad konfliktdynamik med lång historia och globala geopolitiska kopplingar i ett inlägg på FBA-bloggen.

2024-04-04 14:01
FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Våra samarbetsländer

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Läs mer om de länder där vi arbetar

På internationella uppdrag

FBA-BLOGGEN

Läs våra publikationer

Joint brief series: The Performance of Peacekeeping

This research brief series is the outcome of a joint initiative by the Folke Bernadotte Academy (FBA), the Challenges Forum International Secretariat (CFIS) and the Swedish Defence University (SEDU). The aim of the series is to contribute to policy development by bringing cutting-edge research on key issues within peacekeeping to the attention of policy makers and practitioners. The editorial committee has consisted of Dr. Linnéa Gelot from SEDU, Agnes Cronholm and Dr. Johanna Malm from FBA, and Pernilla Rydén, Benoit Pylyser and Sanni Laine from CFIS. The views and opinions expressed in the brief series are those of the author(s) and do not necessarily reflect the official policy or position of the collaborating partners.

Dokument
Attribut
Författare:
Several authors
År:
2024
Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

FBA i Ukraina

Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

Så här bistår FBA
""

Pär Sköld

Pär är expert på Liberia, demokrati- och fredsbyggande

Läs mer om våra experter

Twitter