Somalias unga kräver politiskt inflytande

Somalia har ända sedan självständigheten 1960 varit svårt drabbat av våld och konflikt. När diktatorn Siad Barre störtades 1991 kollapsade de somaliska statsinstitutionerna och ingen regering har haft kontroll över hela landet sedan dess. Idag är centralmakten svag, korruptionen mycket omfattande och stora landområden ligger under terrorgruppen Al-Shabaabs kontroll.

Det politiska beslutsfattandet i landet präglas fortfarande i hög grad av det traditionella klanväsendet. En klan är en befolkningsgrupp som anses härstamma från samma anfader. Klanerna är i sin tur uppdelade i underklaner och mindre grupperingar ner till familjenivå.

Klanens betydelse som politisk institution och aktör är alltjämt stark, trots tidigare försök att begränsa dess inflytande Det är till exempel klanrepresentanter som utser parlamentsledamöterna, som i sin tur utser presidenten. Det innebär att de äldre män som leder och representerar klanerna utgör en politisk elit och att unga och kvinnor, i synnerhet från minoritetsklaner, har mycket begränsade möjligheter att påverka politiken i landet.

Essraa Hussein är tematisk handläggare på FBA och har arbetat med frågan.

– Det finns många anledningar till att stödja ett ökat politiskt deltagande för Somalias unga. Representation är avgörande för demokratins legitimitet, och exkludering av unga hotar tilliten till institutioner och minskar sannolikheten för gynnsamma och hållbara politiska beslut.

Landsomfattande samtal

Under 2022 och 2023 arbetade FBA och UNFPA med ett projekt där lokala civilsamhällesorganisationer och organisationer ledda av unga arrangerade en serie av samtalsforum i alla Somalias delstater. Unga somalier fick träffas och diskutera med beslutsfattare om de problem som hindrar dem från att engagera sig politiskt.

– Trots att vi sett en viss positiv trend vad gäller ungas politiska deltagande är det fortfarande en äldre manlig elit som styr, och unga kvinnor från minoritetsklaner utgör en särskilt marginaliserad grupp. Genom de här forumen skapades en generationsöverskridande dialog där de unga fick diskutera vad som hindrar dem från att delta och vad som kan och bör göras för att öka ungas möjligheter till deltagande, berättar Essraa.

Samtalen ledde fram till att ett antal problemområden ringades in, vilka sammanfattas i rapporten Youth Elections and Democratization: Beyond the National Election som släpptes tidigare i år.

Bland annat påtalas bristen på fria och rättvisa val, bristande på säkerhet i stora delar av landet samt otydliga såväl som diskriminerande lagar som orsaker till ungas låga politiska deltagande. Genomgående menade deltagarna att det politiska systemet är åldershierarkiskt och patriarkalt.

Utöver att ringa in problemen formulerades även ett antal konkreta förslag på vad som kan göras för att öka ungas politiska deltagande.

Bland annat föreslogs en sänkt registreringsavgift för unga som vill kandidera i val, att unga i högre grad ska inkluderas i rådgivande organ och inte minst att införa direkta val där varje person har en röst för att valresultat bättre ska spegla befolkningens åsikter. Forumen har lett fram till åtaganden hos beslutsfattare och de sammanfattade förslagen har tagits emot av H.E. Bare Mohamud som är minister för ungdoms- och idrottsfrågor i Somalias regering.

– De strukturer som begränsar unga somaliers möjligheter att påverka politiken är omfattande och djupt rotade i det somaliska samhället. Utöver de ungas konkreta förslag på förändringar har de här forumen resulterat i en ny och viktig form av mötesplats för unga och aktörer som arbetar för ungas politiska deltagande. Vi ser det som början på ett samarbete som vi hoppas ska fortsätta, avslutar Essraa Hussein.

Video: Ungas deltagande i val

Deltagare i samtalsforumen berättar om projektet och om att engagera sig politiskt som ung i Somalia.

Hör mer från FBA:s handläggare Essra Hussein och Ingrid Perbo.