Ett meningsfullt arbete – och den egna utsattheten

Sedan maj i år är Robin Clapp sekunderad av FBA till EU:s rådgivande insats i Ukraina (EUAM). I rollen som rådgivare i frågor om mänskliga rättigheter stödjer hon det ukrainska parlamentets motsvarighet till Sveriges Ombudsman, bland annat genom utbildningar. Fokus för den första omgången av utbildningar ligger på att stärka institutionens kapacitet att övervaka den statliga säkerhetssektorns implementering av Istanbulkonventionen* om våld mot kvinnor. Konventionen godkändes av Ukrainas parlament i juni och träder i kraft den 1 november.

– Konventionen är en vattendelare för Ukraina, särskilt i den nuvarande situationen, där Rysslands aggression har ökat fokusen på sexuellt våld i konflikt. Det finns många trovärdiga rapporter (t.ex. från FN, OSSE och ukrainska myndigheter) om de ryska styrkornas utbredda användning av sexuellt våld. Dessa brott kommer att hanteras under internationell humanitär rätt, människorättslagstiftning och straffrätt, och i nationella domstolar. Det är samtidigt känt att våld i hemmet ofta ökar i konfliktens efterdyningar, vilket ökar betydelsen av att ha ett robust internationellt ramverk för att även rättigheterna hos offren för icke-konfliktrelaterat våld ska respekteras, skyddas och tillgodoses, säger Clapp.

Konventionen, som 37 länder har skrivit under, är det mest heltäckande internationella ramverket för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor.

Möjligheten att bidra till långsiktig förändring

Clapp har även i uppdrag att arbeta med revideringen av Ukrainas nationella strategi och handlingsplan för mänskliga rättigheter.

–Strategin kan beskrivas som Ukrainas bibel i termer av vad som ska göras inom mänskliga rättigheter över de närmsta åren. Att kunna bidra till det arbetet är både långsiktigt och viktigt sett till de åtaganden som bland annat krävs för Ukrainas EU-medlemskap.

Möjligheten att verka inom strukturer som driver på lagstadgade förändringar är ett av skälen till att Clapp beskriver sitt uppdrag som drömjobbet. Så även potentialen i att kunna bidra till EU:s tongivande arbete för mänskliga rättigheter och demokrati. Hon återkommer även till mötet och samarbetet med internationella och ukrainska kollegor.

–Ibland vill jag bara säga det rakt ut: att vi alla vet att det här kriget är fel, och att vi alla kan hamna i motsvarande situation, men orden behövs inte alltid. Det uppstår ögonblick av kontakt med den lokala befolkningen där vi förenas via en gemensam mänsklighet, och det är just den känslan som fortsätter att driva mig framåt: känslan av mänsklig samhörighet och solidaritet.

Den egna utsattheten i skuggan av insatserna för fred och utveckling

Efter mer än tjugo års internationellt arbete till stöd för mänskliga rättigheter, ofta i konflikt- eller postkonfliktländer, kan Clapp förstå varför så många personer vill tjänstgöra i internationella fredsinsatser.

–Känslan av meningsfullhet är central, men den balanserar ofta med frågan om insatsen verkligen gör tillräckligt stor skillnad. Det är så mycket lättare att se effekterna i humanitärt arbete, där det t.ex. kan handla om att rädda liv. Risken att bli desillusionerad och cynisk är påtaglig i min arbetsvärld, och det krävs att man ständigt för en dialog med sig själv och ifrågasätter grunden till varför man utför det här arbetet – är det verkligen av rätt skäl?

Till de mer komplexa dimensionerna av sitt arbete räknar Clapp även oron och ängslan förenad med att arbeta i en krigssituation.

–Hur är det möjligt att inte känna rädsla när drönarna flyger ovanför en? Betydelsen av att stödja Ukraina i den här tiden väger tyngre än riskerna, men ängslan som kommer av att arbeta i en krigssituation finns nog hos många av oss. Det verkar ibland som att så kallade mission junkies inte vill erkänna någonting som i deras ögon skulle kunna tyda på sårbarhet.

EUAM arbetar aktivt för att rekrytera fler kvinnor till sina insatser, i synnerhet till ledarpositioner. En bättre könsbalans kan ha en positiv effekt på frågan om vad som diskuteras relaterat till den egna upplevda säkerheten, menar Clapp. Hon ser även positivt på att frågorna om psykisk ohälsa börjar få mer uppmärksamhet, och att utbildning i ”första hjälpen till psykisk hälsa” är ett område på frammarsch.

–Den förefaller mig ligga väldigt långt bort – dagen då vi öppet och ärligt kan tala om den utsatthet som även finns hos oss som arbetar i konfliktdrabbade kontexter, men vi rör oss i rätt riktning. Det må vara en dröm, men jag ser det likväl som både möjligt och önskvärt – att en mer empatisk ledarskapsstil vinner företräde. Det ska inte glömmas att utsatthet kan vara en styrka som bygger förtroende. Och förtroende för varande är nödvändigt för ett fungerande och effektivt lagarbete, avslutar Clapp.

*Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) är världens mest omfattande internationella avtal om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Den beskriver att avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet och avkräver stater på omfattande åtgärder. Konventionen lades fram 2011 och trädde i kraft i augusti 2014. Sverige ratificerade konventionen samma år och samtliga EU-medlemsstater har undertecknat den.

EUAM Ukraina är en civil EU insats som inrättades 2014 med högkvarter i Kiev och innan kriget fältkontor i Lviv, Charkiv, Mariupol och Odessa. Insatsen har en personalstyrka på 350. Det övergripande målet är att hjälpa Ukraina att reformera polisen, åklagarmyndigheten, säkerhetstjänsten, och andra myndigheter inom säkerhetssektorn för att stärka Ukraina som rättsstat.