EU:s arbete med kvinnor, fred och säkerhet – nedslag i Georgien och Palestina

Hur kommer det sig att FBA utvärderar EU:s fredsinsatser?
– Vi fick i uppdrag av regeringen att göra det. År 2008–2009 utvärderade vi Natos internationella insats i Afghanistan ur ett genusperspektiv, ihop med Totalförsvarets forskningsinstitut. Den rapporten kunde bidra positivt till utvecklingen. Regeringen kände därför att även EU:s arbete behövde utvärderas. Utvärderingen är ett bra sätt attbåde hjälpa EU att få veta hur de ligger till, och hjälpa dem att identifiera hur de kan ta arbetet framåt.

Hur ligger EU:s fredsinsatser till då?
– Vi har inte undersökt alla EU:s insatser, vi gjorde ett urval av några missioner med olika mandat. Huvudrapporten som kom i våras kokar ner huvudkontentan. Den visar att de undersöka insatserna står inför liknande utmaningar. Flera insatser har till exempel inskrivet i mandatet att de ska genomföra saker med ett genusperspektiv, men vad betyder det i praktiken? Det specificeras inte, vilket gör att personal långt ner i beslutskedjan får sitta och tolka på egen hand. Det skapar osäkerhet och gör att många väljer att inte jobba med ett genusperspektiv. Ofta är det enstaka engagerade individer, eller personer som är anställda just för att jobba med genusrådgivning, som försöker bidra. Men de blir ofta ganska ensamma. Det finns inget institutionaliserat arbetssätt som gör att hela insatsen kan dra åt samma håll.

Vad tillför de två delrapporterna som släpps nu, om European Union Monitoring Mission (EUMM) i Georgien respektive EUPOL COPPS i Palestina?
– Huvudrapporten som kom först lyfter främst fram rekommendationer viktiga för arbetet på högre nivå vid EU:s högkvarter i Bryssel, med beslut och policys. Delrapporterna går mer på djupet. De beskriver hur det står till i två specifika EU-insatser ute i världen. Delrapporterna innehåller flera konkreta exempel från fältet. De kan användas av personal som vill få stöd i sitt arbete i fält, och de kan användas i utbildning. Delrapporterna kan även ge dem som jobbar på högre nivå en bättre förståelse för vad deras policys och beslut kan betyda i praktiken i fält.

Vad händer nu?
– Nu kan man skapa tydligare riktlinjer utifrån den kunskap som finns. Vi som jobbar på FBA:s Program 1325 fick till exempel vara med på EU:s rådgivarmöte i somras. Många där tyckte att vi lyckats fånga deras problem i vår rapport. EU-insatsen EULEX i Kosovo har tillsatt en internationell genusrådgivare, vilket var en av våra rekommendationer i huvudrapporten. Och svenska UD använder rapporten när de diskuterar texter till nya mandat och reviderade operationsplaner. Många efterfrågar mer tydlighet från EU-högkvarteret gentemot insatserna. Sverige hjälper till, men det behövs också engagemang från många andra länder för att på allvar kunna ändra detta.

Varför är genusperspektivet så viktigt för EU:s fredsinsatser?
– Genus är en av de mest fundamentala strukturer som ett samhälle är organiserat kring. Ett krig drabbar därför inte män och kvinnor på samma sätt, och de har olika roller och möjligheter i arbetet med att återuppbygga ett samhälle efter en konflikt. EU måste utgå från den verkligheten när de utformar sina insatser. EU har även beslutat att arbete för bättre jämställdhet är en fundamental fråga för hela organisationen. Brist på jämställdhet är ett av de stora globala problemen i dag. 2015 ska FN:s milleniemål vara uppfyllda. De mål som verkar vara längst från att nås rör just jämställdhet. Vi måste fortsätta att prioritera frågan.