UN Photo/Heba Naji
Hur går Sveriges globala arbete för kvinnor, fred och säkerhet?
Under senare år har väpnade konflikter och könsbaserat våld runt om i världen eskalerat. Sveriges samlade arbete för kvinnor, fred och säkerhet fokuserar alltmer på att stärka skyddet av kvinnor och flickor från konfliktrelaterat våld i olika konfliktländer. Det framgår i den senaste rapporten över svenska myndigheters arbete med Sveriges handlingsplan för genomförandet av FN:s kvinnor, fred- och säkerhetsagenda (säkerhetsrådsresolution 1325).Cirka 612 miljoner kvinnor lever idag inom 50 kilometer från väpnade konflikter – mer än en fördubbling jämfört med tio år sedan.
Närheten till konflikt ökar markant risken för kvinnor att utsättas för både dödligt och sexuellt våld. I FN:s generalsekreterares årliga rapport om kvinnor, fred och säkerhet framgår att antalet kvinnor som dödats till följd av konflikt under 2023 fördubblats jämfört med 2022. Rapporten slår också fast att kvinnors deltagande i fredsprocesser och konfliktförebyggande är fortsatt lågt, trots att jämställdhet och inkludering ofta visat sig vara en nyckel till framgångsrika fredsprocesser.
Årlig rapportering om Sveriges arbete inom kvinnor, fred och säkerhet
FBA ger på uppdrag av UD årligen ut en rapport som sammanställer svenska myndigheters arbete med Sveriges nationella handlingsplan för att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Totalt elva myndigheter arbetar inom handlingsplanen. Den senaste rapporten gäller verksamhet som bedrivits under 2023.
Den svenska handlingsplanen kategoriserar myndigheternas arbete inom fyra tematiska prioriteringar: inkluderande fredsprocesser och fredsbyggande, konfliktförebyggande, stärkt skydd av kvinnor och flickor, och ledarskap och expertis.
Framsteg genom jämställdhetssatsning mot chefer och ledare
Mest verksamhet rapporteras som tidigare år inom den fjärde tematiska prioriteringen, ledarskap och expertis för jämställdhet.
– Övergripande handlar det om att stärka myndigheternas egna, men även partnerorganisationernas förmåga att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet, och att skapa en jämnare könsbalans även på ledande positioner. Det handlar även om att stärka den tematiska kunskapsbasen genom forskning och utbildning, berättar Sofia Hedlund, tematisk handläggare på FBA, som har sammanställt årets rapport.
Exempel på konkreta resultat är FBA:s, Polismyndighetens och Försvarsmaktens satsningar på att kompetensutveckla högre chefer i att genom sitt ledarskap verka för ökad jämställdhet. FBA har under 2023 utbildat seniora chefer bland flera internationella partners, bland annat i Colombia och inom EU:s utrikesförvaltning, i Gender Responsive Leadership (GRL), ett utbildningskoncept utvecklat av FBA.
– Det är ett utbildningsprogram som löper under åtta månader. När vi har följt upp kan vi se att chefer tar till sig det och inför jämställdhetsperspektivet i planeringen av sitt arbete mer omsorgsfullt än tidigare, och det blir taget på större allvar.
Stärkt skydd för kvinnor och flickor
Sofia Hedlund noterar samtidigt att myndigheterna rapporterar alltmer verksamhet inom den tredje tematiska prioriteringen, stärkt skydd av kvinnor och flickor, inte minst bland de rättsvårdande myndigheterna. Det gäller framför allt att förbättra partnerländers institutionella förmåga att skydda kvinnor och flickor från konfliktrelaterat våld, och förmåga att utreda samt utkräva ansvar för dessa våldsbrott. Detta bidrar Sverige till bland annat i Östafrika, Sydsudan, Colombia, Ukraina, och Irak.
I ett konkret fall som rapporteras från Colombia har Sverige genom Sida med samarbetspartners bidragit till att det första rättsfallet gällande konfliktrelaterat sexuellt våld kunde inledas 2023, vilket är första gången i landets historia.
– Samtidigt påvisar olika rapporter, till exempel FN:s generalsekreterares rapport från 4 april 2024, en tydlig ökning av konfliktrelaterat sexuellt våld i världen däribland i många bland myndigheternas partnerländer. Denna utveckling innebär bakslag för FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Det riskerar att ske på bekostnad av myndigheternas gedigna arbete med att främja kvinnors och flickors meningsfulla inflytande och deltagande i arbetet för fred, säkerhet och demokrati, berättar Sofia Hedlund.
Samverkan mellan svenska aktörer viktigt för att nå framgång
Flera av myndigheternas rapportering indikerar att en nyckel till ökat genomslag för svenska insatser för kvinnor, fred och säkerhet, är samverkan mellan myndigheterna, inklusive utlandsmyndigheterna.
– Vi har sett framgångsrikt arbete genom samverkan bland annat i Colombia och Somalia, där svenska myndigheter har kunnat komplettera varandras expertområden och olika nätverk, och skapat synergier genom samverkan i stödet till olika samarbetspartners för större genomslag. Till exempel har Polismyndigheten stöttat dess motsvarighet i Colombia, medan FBA utbildat delar av landets försvarsmakt i genusanalys och att leda för jämställdhet, samtidigt som Sida haft ett långvarigt stöd till landets rättsväsende. Där spelar också Sveriges ambassader en viktig roll för större genomslag genom sina politiska ingångar nationellt och internationellt.
Om rapporten
2023 års rapport på Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020 (förlängd till och med 2023) är den sjunde i ordningen sedan den första handlingsplanen antogs 2006. Rapporten ligger till grund för Sveriges rapportering till FN om arbetet med resolutionerna, som sammanställs av UD. I november 2023 antog Sveriges regering en ny nationell handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet 2024-2028 som omfattar samma myndigheter som tidigare, men även jämställdhetsmyndigheten.
De myndigheter som rapporterar verksamhet under 2023 är FBA, Sida, Polismyndigheten, MSB, Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Kriminalvården, Kustbevakningen, FOI, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten.
För att möta de globala utmaningarna i arbetet med kvinnor, fred och säkerhet har FN stärkt ambitionerna på området, vilket avspeglas i FN:s framtidspakt som antogs av medlemsländerna i september 2024. Den fastslår åtgärder för att öka kvinnors lika, meningsfulla och trygga deltagande i fredsprocesser, konfliktlösning och prevention. En central del i detta är att alla former av våld och trakasserier mot kvinnor och flickor måste elimineras, inklusive konfliktrelaterat sexuellt våld, könsstympning och tidiga tvångsäktenskap, samt att könsstereotyper och negativa sociala normer måste bekämpas.
Bild: UN Photo/Heba Naji, CC BY-NC-ND 2.0