Seminarieserie: Ukraine Research Talks

Forskningsprogrammet vid FBA driver en serie av seminarier med fokus på Ukraina. Praktiker, statsanställda och intressenter från det civila samhället inbjuds att ta del av och diskutera den senaste forskningen av relevans för det pågående kriget mot Ukraina och dess konsekvenser för Östeuropa.

10/10 - Hur kan Ukrainas motståndskraft förklaras?

Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) på Utrikespolitiska institutet, diskuterar den motståndskraft Ukraina uppvisat sedan 2022. 

Seminariefokus

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte lyckats åstadkomma en regimförändring i Kiev. Brister i Rysslands krigföring och det omfattande västerländska militära stödet till Ukraina lyfts ofta fram som en förklaring. Utöver de ukrainska väpnade styrkornas oväntat starka prestation har Ukrainas nationella styrningsformer, dess lokala självstyren och civilsamhället utgjort viktiga men mindre uppmärksammade aspekter av Ukrainas motståndskraft.

I detta forskningssamtal kommer Umland att belysa och diskutera två centrala faktorer bakom motståndskraften:

  • Förändringen i förhållandet mellan den ukrainska regeringen och civilsamhället i spåren av Euromajdan-revolutionen 2013-2014 och efterföljande försvar mot Rysslands dolda krig i Donbas. 
  • Decentraliseringen som i hög grad möjliggjort för lokala myndigheter att delta i det territoriella försvaret genom att ta emot människor på flykt inom landet, underlätta omlokaliseringen av företag och på andra sätt bidra till krigsansträngningen. Trots Rysslands ockupation har Ukrainas offentliga institutioner och grundläggande samhällsfunktioner delvis kunnat upprätthållas.

Presentation avslutas med en frågestund och en gemensam diskussion. 

Välkomna!

Titel: Decentralization and resilience in Ukraine

Datum & Tid: 10 oktober, 12:00-13:00 (CET)

Språk: Engelska

Zoomlänk: Anmäl deltagande via mejl till researchunit@fba.se

Om forskaren

Andreas Umland, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierUtrikespolitiska institutet, är också biträdande professor i statsvetenskap vid Kyiv-Mohyla-akademin. Han är baserad i Kiev och har en doktorsexamen i politik från University of Cambridge. Han är redaktör för bokserien: "Soviet and Post-Soviet Politics and Society" och "Ukrainian Voices". Han är medlem i styrelserna för International Association for Comparative Fascist Studies och Boris Nemtsov Academic Center for the Study of Russia vid Charles University of Prague.

 

14/9 - Hur har Rysslands krig mot Ukraina påverkat institutionell utveckling i Ukraina och EU:s roll i detta?  

Ryhor Nizhnikau, Senior Research Fellow inom programmet Ryssland, EU:s östra grannskap och Eurasien vid Utrikespolitiska institutet i Finland, delar med sig av sin senaste forskning 

Seminariefokus

Västvärldens engagemang i Ukrainas institutionsbyggande har ökat kraftigt sedan Euromajdanrevolutionen 2014 och Rysslands fullskaliga invasion 2022. Samarbetet med det civila samhället har också setts som en primär faktor bakom de senaste årens reformprocesser, men framstegen har varit ohållbara och motsägelsefulla. Det kräver en omvärdering av källorna och drivkrafterna till förändring.

I sin forskning har Nizhnikau undersökt hur reformer inom antikorruption, offentlig upphandling och privatisering har lett till nya institutionella tillvägagångssätt genom strategiska samarbeten mellan EU, staten och icke-statliga aktörer. Forskningen belyser även faktorer som motverkar reformbakslag och effekterna av maktcentralisering efter den ryska invasionen. Presentation avslutas med en frågestund och en gemensam diskussion. 

Välkomna!

Titel: The War, the EU and the State: A Decade of Institution-Building in Ukraine

Datum och tid: 14 September, 12:00-13:00 (CET)

Språk: Engelska

Zoomlänk 

För deltagande på plats eller frågor om seminariet, mejla till researchunit@fba.se

Om forskaren

Ryhor Nizhnikau är Senior Research Fellow inom programmet Ryssland, EU:s östra grannskap och Eurasien vid Utrikespolitiska institutet i Finland. Han arbetar med Rysslands och EU:s politik gentemot Ukraina, Moldavien och Vitryssland, och studerar de institutionella omvandlingarna och den politiska utvecklingen i regionen.

 

12/5 - Hur har konfliktrelaterat sexuellt våld utvecklats i det ryska kriget mot Ukraina?

Kateryna Brusol, lektor vid Kyiv-Mokyla-akademin och ukrainsk jurist, delar med sig av sin forskning på temat.

Seminariefokus 

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har väckt stor internationell uppmärksamhet. Ryssland inledde dock sin aggression mot Ukraina 2014 och många av de våldsmönster vi ser idag har eskalerat sedan de tidigare stadierna av konflikten.  

Presentationen kommer att diskutera:

  • Utvecklingen av konfliktrelaterat sexuellt våld i det ryska kriget mot Ukraina.
  • De förändrade mönstren av våld mot kvinnor, män, barn och icke-binära personer.
  • Möjliga rättsliga vägar, både nationellt och internationellt.
  • Positionering av överlevarna av sexuellt våld inom Ukrainas framväxande ramverk för övergångsrättvisa och hållbar fredlig statsförvaltning.

Välkomna!

Titel: Sexual Violence and Victimization in the War Against Ukraine

Datum och tid: 12 maj, 12:00-13:00 

Språk: Engelska

Registrering och Zoomlänk

 

Om forskaren

Kateryna Busol är en ukrainsk jurist och lektor vid National University of Kyiv-Mohyla Academy. Som forskare och praktiker har hon skrivit om angrepp på kulturarv, konfliktrelaterat sexuellt våld, skadeersättning för överlevare av konfliktrelaterad sexuellt våld, samt resultat och framkomliga vägar med koppling till Ukrainas process för övergångsrättvisa. Hon har varit gästforskare vid Leibniz Institute for East and Southeast European Studies, stipendiat vid Chatham House och gästprofessor vid Internationella brottmålsdomstolens åklagarkontor. Kateryna har en doktorsexamen från institutet för internationella relationer vid Taras Shevchenko National University of Kyiv och en magisterexamen i juridik från University of Cambridge.

 

20/4 - Under vilka omständigheter väljer individer att frivilligt delta i väpnade konflikter?

Huseyn Aliyev, professor i Central- och Östeuropeiska studier vid University of Glasgow, har undersökt denna fråga i sin forksning. Vid årets andra Ukraine Research TalK (URT) delar han med sig av sina fynd. 

Seminariefokus 

Huseyn Aliyevhan har undersökt dynamiken och mönstren i mobiliserande av våld med fokus på kriget i Donbass och den pågående fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Med utgångspunkt i sin fältbaserade forskning belyser Aliyev varför, hur och under vilka omständigheter individer väljer att delta både i frivilliga (paramilitära) bataljoner och i Ukrainas väpnade styrkor. Presentationen kommer också att diskutera mönster för demobilisering och inkluderingen av medlemmar i halvstatliga väpnade grupper (såsom frivilliga bataljoner), samt mobiliseringen av utländska stridande i det pågående kriget mot Ukraina.

Aliyevs arbete om individuella erfarenheter relaterade till deltagande och demobilisering av stridande är av central betydelse för att förstå den samtida kriget mot Ukraina och erbjuder jämförbara lärdomar för fredsbyggande och DDR (avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter) i andra konflikt- och postkonfliktsituationer. Presentation avslutas med en frågestund och gemensam diskussion. 

Välkomna!

Titel: The Patterns of Violent Mobilisation in Ukraine

Datum och tid: 20 april, 12:00-13:00 

Språk: Engelska

Zoom: https://fba-se.zoom.us/s/82752907034

 

Om forskaren

Huseyn Aliyev är professor i central- och östeuropeiska studier vid University of Glasgow. Huvuddelen av hans forskning är inriktad på mobilisering av våld och deltagande i väpnade konflikter. Han leder för närvarande ett samarbetsprojekt med University of Ottawa och Charles University Pragues, finansierat av UK Economic and Social Research Council (ESRC), under titeln: "From Russia with War: Mobilisation of Foreign Fighters in the Former Soviet Union". Aliyevs tidigare fältarbetsbaserade forskning om regeringsvänlig mobilisering av våld i Ukraina har publicerats i högt rankade akademiska tidskrifter, såsom Comparative Political Studies, Studies of Conflict and Terrorism and Terrorism and Political Violence.

---

11/4 - Hur kan regeringar och offentliga institutioner upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och skydda medborgarnas rättigheter under krigstid?

Volodymyr Venher, forskare vid Kyiv-Mokyla-akademin i Kiev, har undersökt denna fråga i sin forskning. Vid årets första Research Talk delar han med sig av sina fynd. 

Seminariefokus 

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har orsakat massiv förstörelse; de mänskliga och ekonomiska förlusterna är enorma. Trots krigstidens utmaningar, pågående strider, hårt angripna städer och det dagliga hotet om missilattacker, har ukrainska offentliga institutioner och grundläggande samhällsfunktioner inte kollapsat. Den ukrainska regeringen fortsätter till exempel med budgetbetalningar, socialt skydd, rättsskydd, och domstolsavgöranden. Kriget har samtidigt gjort det nödvändigt att anta nödlagstiftning på flera områden. Volodymyr Venhers forskning belyser hur den här komplexa situationen navigeras av ukrainska myndigheter, med ett särskilt fokus på medborgerliga rättigheter. Hans arbete om den ukrainska erfarenheten är av central betydelse för att förstå det samtida Ukraina och erbjuder lärdomar för fredsbyggande och försvaret av rättsstatsprincipen i andra konflikt- och postkonfliktländer. 

 

Titel: Rättssystemet under krigstid: Fallet Ukraina                                     

Datum och tid: 11 april, 12:00-13:00                                                     

Språk: Engelska                                                                                       

Zoom: https://fba-se.zoom.us/j/86977372187                                     

Lösenkod: 808852 

 

Om forskaren

Volodymyr Venher bedriver omfattande forskning om de teoretiska grunderna och praktikerna för genomförandet av Ukrainas rättsstatsprincip och normer för mänskliga rättigheter. Hans forskning syftar till att utveckla och underbygga metoderna för att tillämpa effektivitetskriterierna för offentliga myndigheter, särskilt på följande områden: tillhandahållande av offentliga tjänster, organisation och genomförande av val samt rättslig kontroll för att skydda de mänskliga rättigheterna.

 

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

Ansökningsperioden för 2024 års Zaida Catalán-stipendium är nu öppen

Är du en ung fredsbyggare i början av din karriär med ett stort engagemang för kvinnor, fred och säkerhet? Har du erfarenhet från arbete inom detta område i Demokratiska Republiken Kongo eller Afghanistan och vill ta ditt engagemang till nästa nivå? Då har du möjligheten att ansöka om 1325-stipendiet för 2024.

2024-02-15 09:51
FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Våra samarbetsländer

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Läs mer om de länder där vi arbetar

På internationella uppdrag

FBA-BLOGGEN

  • Skrivet av Per Olsson Fridh

    Förändring i styrningen av FBA för 2024 

    2023 har passerat som ett av de våldsammaste och konfliktdrabbade åren på mycket länge. Inte bara den fruktansvärda utvecklingen I Israel och Palestina och det fortsatta ryska invasionskriget i Ukraina, utan det har också varit en förödande utveckling i Sudan, i Sahelområdet, Östra DRK. Väpnad konflikt har fortsatt på Afrikas horn, i Mocambique, i Syrien […]

    Inlägget Förändring i styrningen av FBA för 2024  dök först upp på FBA-Bloggen.

    2024-01-05 09:30
  • Skrivet av Per Olsson Fridh

    Fred, säkerhet och mänskliga rättigheter

    Under förra året dog det dubbelt så många i väpnade konflikter än året dessförinnan. När Uppsala Universitet snart ska sammanställa årets dödsiffror kommer de att behöva inkludera det exceptionellt stora antalet offer i Israel och Palestina, utöver de många andra pågående väpnade konflikterna runt om i världen. Återigen blir det tydligt att det främst är […]

    Inlägget Fred, säkerhet och mänskliga rättigheter dök först upp på FBA-Bloggen.

    2023-12-10 07:01
  • Skrivet av Carl Fredrik Birkoff

    Därför behöver världen FN

    Från FN-byggnaden i Monrovia i Liberia, med utsikt över havet, syns en bilpark med trasiga och sönderrostade vita FN-bilar. De är en påminnelse om FN:s fredsbevarande styrka, UNMIL:s långa närvaro i landet. Styrkan sattes in 2003, i slutskedet av inbördeskriget i Liberia, som pågick under två etapper från 1990 till 2003, och som krävde över […]

    Inlägget Därför behöver världen FN dök först upp på FBA-Bloggen.

    2023-10-24 09:23

Läs våra publikationer

An Insider’s View: Lessons from the Afghan Peace Process, 2001-2021

This insider’s view gives a first-hand account of the Afghan peace process between the government of the Islamic Republic of Afghanistan and the Taliban between 2001 and 2021.

Dokument
Attribut
Författare:
Baryalai Helali
År:
2024
Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

FBA i Ukraina

Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

Så här bistår FBA
""

Johanna Gårdmark

Johanna är expert på FBA:s arbete i Ukraina, internationella fredsinsatser och civil-militär samverkan

Läs mer om våra experter

KOMMANDE KURSER

Twitter