Kärnvapen och nedrustning – en alltmer laddad fråga

Svenska läkare mot kärnvapen grundades 1981 i skuggan av det kalla kriget och med inspiration av den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen (IPPNW). Genom att informera och sprida kunskap om kärnvapens medicinska och humanitära konsekvenser verkar organisationen för att kärnvapen avskaffas. Med 2500 läkare och läkarstudenter som medlemmar räknas de till landets största nedrustningsorganisation, och för första gången på decennier ser de en positiv medlemskurva.

– Att allt fler engagerar sig känns hoppfullt, men samtidigt nedslående. Som vi brukar säga vill vi inte att det ska behöva smälla ett kärnvapen för att folk ska förstå att man måste göra något, men så är det tyvärr. Först när hotet om kärnvapen blir allt påtagligare inser desto fler vad som står på spel, säger Josefin Lind, generalsekreterare vid SLMK.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Svenska läkare mot kärnvapen inte bara sett en tillströmning av medlemmar, antalet personer som besöker deras läroplattform har även klättrat till rekordnivåer, från runt 32 000 unika besökare under 2021 till över 800 000 under 2022. Det webbaserade informationsmaterialet, som används av lärare och forskare till studenter och vetgiriga, ger fakta om kärnvapen och avlivar vanligt förekommande myter. Majoriteten av fjolårets besökare läste om vad som händer när kärnvapen smäller.

– Vi ser en enorm kunskapstörst och behovet av fakta blir desto viktigare i ljuset av debatten som riskerar att spä på felaktiga uppfattningar om kärnvapen. Till exempel att ”små” eller ”taktiska” kärnvapen skulle vara användbara och att effekterna inte skulle vara så allvarliga. De ”små” kärnvapen som finns idag har ungefär samma storlek som bomben som ödelade den japanska staden Hiroshima och dödade 140 000 människor, påminner Josefin Lind.

Nedrustningsfrågor på tillbakagång och en allt snävare debatt

Vid regeringsskiftet 2014 ställde sig Sverige bakom det så kallade ”humanitära initiativet” för kärnvapennedrustning som föregick FN-förhandlingarna om ett internationellt förbud. Under följande år förändrades debatten om kärnvapen. Efter decennier av tekniska och abstrakta diskussioner om kärnvapen sågs en förskjutning; såväl kärnvapenstater som kärnvapenfria stater började förhålla sig till mänsklig säkerhet, humanitär rätt och humanitära konsekvenser av kärnvapenanvändning. Detta ledde till en mer inkluderande och öppen kärnvapendebatt som i stora delar ser sin motpol i dagens debattklimat.

– Den publika debatten har blivit så snäv att i dagsläget är det nästan omöjligt att komma ut och vara en röst i de här frågorna. Den svenska nedrustningstradition har i princip vaskats bort över en natt och tendensen är att försöka exkludera kärnvapenfrågan från Nato-debatten, konstaterar Josefin Lind.

I januari 2021 trädde FN:s konvention om kärnvapenförbud i kraft. Kärnvapen blev då, som det sista massförstörelsevapnet, förbjudna enligt internationell lag. Sverige deltog i FN-förhandlingarna om ett internationellt kärnvapenförbud och röstade ja till konventionen som antogs 2017, men har ännu inte anslutit sig till förbudet som har ratificerats av närmare 70 stater, varav tre EU-länder (Irland, Malta och Österrike). Sverige har även lämnat det humanitära initiativet i FN.

– Sverige lär inte ratificera avtalet i närtid, men det hindrar inte oss från att fortsätta arbeta för en anslutning, en faktabaserad debatt och påvisa att det inte finns några juridiska hinder för en Nato-stat att gå med i konventionen, säger Josefin Lind. 

Stärkta insatser för att sprida kunskaper 

För att stärka sin roll som kunskapsbärare och driva engagemang kommer Svenska läkare mot kärnvapen bland annat att utveckla sin kommunikationsverksamhet. Till prioriteringarna hör att fördjupa kunskapen hos sina målgrupper inom olika fokusområden, däribland klimatkonsekvenserna av kärnvapen. Som forskning visar kan de sekundära effekterna av ett kärnvapenkrig, med en bråkdel av världens kärnvapen, innebära en så stor påverkan på klimatet och livsmedelsproduktionen att två miljarder människor världen över riskerar att dö i svält.

– Vi skulle helst se att vi kan avveckla oss själva, med det kommer vi inte kunna inom en överskådlig framtid. Vore det inte för FBA:s långvariga stöd skulle vi dock inte kunna bedriva vår grundläggande verksamhet. Att vi nu för första gången får ett treårigt verksamhetsbidrag ger oss möjlighet att påbörja ett långsiktigt strategiskt arbete för att bygga en modern medlemsorganisation, med låga trösklar för att bli medlem och engagera sig, säger Josefin Lind.

I planen ingår även att fortsätta verka för att civilsamhällesaktörer som de själva ges det utrymme de är berättigade, så att de kan fylla den roll som är avsedd för dem. Detta inkluderar att skapa öppenhet, fungera som en mellanhand mellan staten och befolkningen, samt bidra till bättre styrning genom sin expertis. Förhoppningen är att uppnå en återgång till ett mer regelbundet samarbete mellan myndigheter, regering och riksdag där respektive part ser sin specifika roll och värdet av att komplettera varandra i sitt arbete.

Svenska Läkare mot kärnvapen utgör den svenska sektionen av den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen, IPPNW, som grundades 1980 och finns över 60 länder.

Svenska läkare mot kärnvapen driver även den internationella kampanjen för kärnvapens avskaffande, ICAN, och sitter med i dess internationella styrgrupp. ICAN bildades 2007 på initiativ av IPPNW och stöds av 650 partnerorganisationer i 110 länder. 2017 mottog sammanslutningen Nobels fredspris för sitt nedrustningsarbete och pådrivande roll i att uppnå FN:s kärnvapenförbud.

Även IPPNW tilldelades Nobels fredspris 1985 för sitt arbete med att väcka medvetenhet om de katastrofala följder som ett atomvapenkrig innebär.