Möt valobservatörslegenden Anders Eriksson

Vad har du för erfarenhet av deltagande i internationella valobservationsinsatser?  

Jag startade som valobservatör i Namibia 1989 och har sedan deltagit i över 100 insatser för OSCE, EU, FN och Carter Center. I de flesta fall som statistiker, men jag har även varit ställföreträdande chef i två EU-insatser, chef i två OSSE-insatser (OSSE:s första insats i Albanien 1996) och valexpert. Därtill har jag arbetat med valstöd/bistånd till valkommissioner i ett antal länder.  

Vilka valutmaningar har du stött på?  

Utmaningarna har i de flesta fall varit av analytisk karaktär: att ur mängden data som korttidsobservatörer levererar på valdagen hitta den information som ska publiceras dagen efter vid presskonferensen. Tidspressen är utmaningen – ingenting som levereras på morgonen efter valet får vara fel. Att vara valexpert i USA är också en stor utmaning. I alla länder vi observerar finns en vallag att analysera, men i USA är det hela 50 stycken! 

Även säkerheten är en viktig aspekt, men jag har väl egentligen bara känt mig obekväm när jag var fyra månader i Kambodja 1993. Valobservatörer är mycket sällan eller aldrig en måltavla och man känner sig trygg i sin roll. 

På vilket sätt har ditt deltagande och själva valobservatörsinsatsen haft en positiv inverkan? Ge ett konkret exempel!  

Ett konkret fall är samarbetet med civilsamhället i Kroatien i valen efter Balkankrigets avslut. Vi stöttade flera grupper och de personer som var aktiva i dessa grupper blev senare nyckelfigurer i utvecklingen av nya vallagar och förordningar hur val ska genomföras. De gick från att vara opposition till att leda utvecklingen i demokratisk riktning. Generellt så tror jag att observatörers närvaro betyder att landet i fråga får en opartisk bedömning om hur valet genomfördes, utan vår närvaro skulle landet kunna ge den information som de anser lämplig. Därför ska vi observera i ’besvärliga’ länder även om många anser att det är bortkastade pengar. Utan våra vakande ögon – ingen pålitlig information. 

Vad är din största ”take-away” från uppdragen?    

Mötet med kollegor, lokalanställda och även ibland väljare. Att få komma till miljöer som du inte skulle ha möjlighet att besöka och lära av som ’turist’.  

Vad gör du till vardags när du inte agerar som valobservatör?  

Jag är pensionär! Så med andra ord har jag tid för valobservation och jag håller i föreläsningar under FBA:s förberedelsekurser för svenska valobservatörer. 

Vad skulle du säga till personer som funderar på att söka uppdrag i en valobservatörsinsats?   

Läs på, kom väl förberedd och utan förutfattade meningar om hur landet fungerar. 

FBA har i uppdrag av regeringen att sekundera svensk personal till internationella valobservationsinsatser som leds av EU, OSSE, OAS och The Carter Center.

Läs mer om våra valobservationsuppdrag och hur det är att arbeta som valobservatör.