Ny rapport om Sveriges arbete med kvinnor, fred och säkerhet

För drygt 20 år sedan – den 31 oktober år 2000 – antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. I resolutionen slås fast att kvinnors bristande deltagande i konfliktförebyggande och konfliktlösning, och det könsbaserade våldet mot kvinnor i konflikter, är ett hot mot internationell fred och säkerhet. Nio andra resolutioner på området har följt, och de utgör nu tillsammans den internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Flera länder har sedan i sin tur antagit nationella handlingsplaner för hur de ska arbeta med agendan.

– Danmark var först ut år 2005. Sverige antog sin första nationella handlingsplan för arbetet med kvinnor, fred och säkerhet året därpå. Den har sedan dess förnyats två gånger. Vi är med andra ord inne på den tredje svenska handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet som gäller från 2016, säger Emmicki Roos.

Hon är specialist på området på FBA, som har i uppdrag av regeringen att sammanställa årliga rapporter om svenska myndigheters arbete med den aktuella handlingsplanen. Nu är rapporten om hur det gick år 2019 färdig. Emmicki var projektledare för arbetet.

– Rapporten sammanfattar vad elva myndigheter i Sverige gjorde under året, däribland vi själva på FBA, Försvarsmakten och Sida. De andra myndigheterna har fått lämna in underlag till UD. Sen har vi sammanställt alla underlag, och våra egna erfarenheter, i en rapport, säger Emmicki.

– Speciellt denna gång är att rapporten inte bara innehåller en redogörelse för vad som hände under 2019. Eftersom det är 20-årsjubileum för den internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet sammanfattar den här rapporten också i stora drag vad Sverige har gjort på området de senaste 20 åren. Vi kan se att det har hänt mycket, det har blivit en självklarhet för svenska myndigheter verksamma inom fred och säkerhet att arbeta med detta.

Emmicki poängterar samtidigt att det finns mycket kvar att göra, inte minst ur ett internationellt perspektiv.

– Det har de senaste åren skett en global tillbakagång för kvinnors rättigheter, i takt med att konservativa krafter har vuxit sig starkare i världen. Sett till den bakgrunden är Sverige en viktig aktör för kvinnors rättigheter internationellt. Vi har konsekvent drivit jämställdhetsfrågor i de multilaterala organisationer vi är med i, som FN och EU. Vi har haft samma inställning under lång tid och vi har inte vacklat.

– Sverige var även det första landet i världen att deklarera att vi bedriver en feministisk utrikespolitik. Det var 2014 och sedan dess har flera andra länder följt efter. Där har vi kunnat inspirera.

Den nya rapporten visar också att Sverige fortsatt arbetet med att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv alltid finns med i det bilaterala bistånd vi ger till konfliktdrabbade länder.

– FBA:s systermyndighet Sida har även ökat finansieringen till civilsamhällesorganisationer som arbetar för bland annat kvinnors rättigheter i konflikt runtom i världen. Många sådana organisationer möter alltmer motstånd, och har allt svårare att få finansiering. Sverige försöker hjälpa till att fylla de hål som finns.

Sverige var därtill det land i världen som gav mest pengar till både UN Women och UN Action Against Sexual Violence in Conflict under 2019.

Under året var även 16 jämställdhetsrådgivare och experter inom konfliktrelaterat sexuellt eller könsbaserat våld utsända från Sverige till internationella fredsinsatser och högkvarter för de organisationer som står bakom insatserna, främst FN, EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). FBA sände ut flera av de 16 svenska jämställdhetsexperterna, vid sidan av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten och Försvarsmakten.

– Sedan får vi inte glömma det konfliktförebyggande arbetet. Det skyddar kvinnor – och förstås även män, flickor och pojkar – mot konsekvenserna av väpnade konflikter. Att förhindra att konflikter uppstår är väl det viktigaste av allt egentligen. Jag tycker det är bra att den aktuella svenska handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet betonar detta och hur viktigt det är med ett jämställdhetsperspektiv i det förebyggande arbetet, avslutar Emmicki.

Foto: UN Photo/Eric Kanalstein