Terrorismbekämpning centralt i EU:s arbete för fred, säkerhet och utveckling

Efter flera dödliga attacker av islamistiska extremister i europeiska huvudstäder blir bekämpandet av terrorism en högt prioriterad fråga för EU, och EU:s krishanteringsinsatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken får gradvis en större roll i terrorismbekämpningen.

– Terrorismen är ett allvarligt hot mot vår säkerhet, demokratiska värderingar och mänskliga fri- och rättigheter. Särskilt som den riktar in sig på att skada och skrämma oskyldiga människor, säger Anna Reece.

Hon är en av de civila rådgivare som FBA har ställt till EU:s förfogande, genom en sekundering till unionens utrikestjänst, EEAS, i Bryssel. Terrorismbekämpning är i första hand en fråga för medlemsländernas regeringar nationellt, och inom EU råder principen att alla 27 medlemsstater måste vara överens om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Anna Reeces uppgift är att stärka samarbetet med partnerländer utanför EU:s gränser för att bättre kunna förhindra och förebygga terrorism; från rekrytering och radikalisering till finansiering. I arbetet läggs stor tonvikt på mänskliga rättigheter och respekten för internationell rätt när det gäller åtal för terroristbrott.

Kontrollen över unionens gränser är viktig för att EU ska kunna skydda sina medborgare och det pågår ett aktivt arbete med att bekämpa terrorism globalt. Det sker i nära samarbete med EU:s grannländer och internationella organisationer som FN och OSSE som har terrorismbekämpning högt på agendan. EU genomför insatser för att motverka rekrytering både inom unionen och i partnerländer. Parallellt stärker EU förmågan att förhindra attacker och agera effektivt när en terrorattack inträffar.

– EU stödjer tredje länder på många olika sätt. Vi ger råd till beslutsfattare om vilka risker som finns och hur EU bäst kan hjälpa till, exempelvis genom att finansiera kapacitetsbyggande och expertstöd, så att de kan förbättra säkerheten för sina medborgare. På så sätt förstärker vi också vår egen säkerhet så det är en ”win-win” situation, säger Anna Reece.

I sin portfölj har hon området västra Balkan, som i förhållande till antalet invånare har många medborgare som har rest till Syrien och Irak för att strida för IS. Dessa två länder finns också på hennes bord, liksom bevakning av frågor som rör återvändare till Europa. Vidare ansvarar hon för Turkiet, som är en nyckelaktör för EU när det kommer till arbetet mot terrorism.

Turkiet ett transitland

Det är ofta genom Turkiet personer som stridit för IS har passerat på väg in och ut ur Syrien och Irak. I Turkiet finns också 3,5 miljoner syriska flyktingar och det är ett transitland för många andra nationaliteter som söker sig till Europa.

– Det finns en viss oro för att terrorister kan passa på och gömma sig i flyktingströmmar, vilket skett vid attackerna i Paris 2015 och Bryssel 2016. Därför har EU ökat gränspolisens möjligheter att använda biometrisk data och kontrollera identiteter i Interpol och Europols databaser, för att kunna upptäcka om ett pass är flaggat, det vill säga stulet eller om personen är efterlyst internationellt, förklarar Anna Reece.

Cirka 5 000 europeiska medborgare har lämnat sina hemländer för att gå med i IS.  Globalt rör det sig sammanlagt om 30 000-40 000 individer från 60 länder. Många av dessa har dött i strid eller flytt till närliggande länder. Andra återvände till sina hemländer innan robust lagstiftning för att väcka åtal kom på plats.

– IS har genom militära insatser fått ett kraftigt reducerat territorium i fält, men fortsätter propagera i sociala medier för att sympatisörer ska utföra attacker där de befinner sig. Vi blir hela tiden bättre och snabbare på att upptäcka och ta ner terroristpropaganda i samarbete med den privata sektorn, men terroristerna hittar ständigt nya vägar, säger Anna Reece.

Experter ser nu över vilka risker 5G kan innebära ur ett säkerhetsperspektiv i och med att tekniken ger nya möjligheter, bland annat snabbare delning av data. IS är skickliga på att dra fördel av ny teknik och använder hela tiden nya plattformar för att sprida sina budskap och rekrytera anhängare, och vem som helst kan köpa en drönare och tillverka en bomb med hjälp av instruktioner på nätet. Kampen är inte över, och många svåra frågor återstår.

– Finns rätt lagstiftning? Hur hanteras de som återvänder? Det finns många utmaningar både inom EU och i våra partnerländer och hanteringen är mycket resurskrävande för alla berörda regeringar. Min roll är att se till att EU på bästa sätt stödjer dem att hantera problematiken, säger Anna Reece.

EU:s budget för säkerhet har vuxit enormt och rymmer allt från program för att bygga upp rättssäkra, demokratiska samhällen, reformera ett lands säkerhetssektor för att öka respekten för mänskliga rättigheter till insatser för avradikalisering i fängelser. Avradikalisering och återintegrering i samhället är aktuella frågor i och med att allt fler familjemedlemmar till IS-stridande nu försöker ta sig hem från tidigare IS-fästen.

Ett ambitiöst förslag på antiradikaliseringslagstiftning, som kommer att medföra hårdare krav på internetföretagen om den antas, ligger nu hos EU-parlamentet och är föremål för EU:s lagstiftningsprocess.

Samtidigt som fokus fortfarande är på IS och al-Qaida, är Boko Haram i Nigeria och al-Shabab i Somalia fortsatt starka och det finns risk för viss spridning även av dessa gruppers våldshandlingar, vilket kan påverka EU. Dessutom sker en stor upptrappning av såväl höger- som vänsterextremistiskt våld i många länder, som också kräver ett aktivt arbete.

Radikalisering drivs av många olika faktorer, exempelvis socialt utanförskap, psykisk ohälsa, brist på utbildning eller arbetstillfällen och ilska över en korrupt statsapparat. Därför måste insatserna för att motverka radikalisering anpassas efter situationen i respektive land.

– Anti-radikaliseringsinsatser ser olika ut i Stockholm och Tunis, säger Anna Reece.

– Civilsamhället har en enormt viktig roll för att motverka rekryteringen av unga till våldsbejakande organisationer genom att erbjuda meningsfulla alternativ där de kan känna tillhörighet, slår hon fast.

Foto 1: Kyller Costa Gorgônio, Madrid Atocha 2004.

Foto 2: Anna Reece och kollegor tillsammans med Albaniens inrikesminister i samband med att EU och Albanien skriver på en handlingsplan för att hantera terrorism och förebygga radikalisering.