Bättre att förebygga risker än sätta plåster på såren

Under ett år gör omkring 75 svenskar internationella uppdrag för FN, EU, OSSE och TIPH, utsända av FBA. Som arbetsgivare måste FBA säkerställa att medarbetarna tas omhand på bästa möjliga sätt i fält. De utsända har också ett eget ansvar och behöver förbereda sig på besvärliga situationer som de kan hamna i. 

Lagar och regler styr arbetsgivarens ansvar, men frågor om moral och etik är också viktiga. Detta diskuterades vid det rundabordssamtal som FBA stod värd för i mitten av oktober. För första gången medverkade företrädare för FN, EU, Nato och OSSE som tar emot civil personal på internationella uppdrag för att presentera hur de ser på sitt ansvar som arbetsgivare.

– Det är viktigt att vi är överens om fördelningen av arbetsgivaransvaret och har en gemensam ansats så att medarbetare i fält får så bra förutsättningar och arbetsförhållanden som möjligt. Det handlar om det skydd som lagstiftningen ger men också om vad som är god personalvård, förklarar FBA:s personalkonsulent Adam Storey som stöttar de utsända inför, under och efter deras uppdrag.

Frågor som rör säkerhetsarrangemang är både svåra och känsliga, och få organisationer vill avslöja detaljer om sin krisberedskap. En av slutsatserna från rundabordssamtalet var att utsändande och mottagande organisationer måste bli bättre på att dela med sig av information, vara tydliga med sina behov och förväntningar.

– Kommunikationen är grundläggande, betonar Adam Storey. Vi måste våga prata klarspråk och säga att FBA svarar för detta – dessa delar ser vi som ert ansvar.

Utsändande och mottagande organisationer behöver ha samsyn om vem som är ytterst ansvarig för internationell personal i fält. Det förekommer till exempel evakueringar, och då får det inte råda oklarheter. Ansvarsfördelningen måste vara tydlig – medarbetare får inte lämnas kvar.

– Juridiskt sett har FBA ett ansvar för våra utsända och därför måste vi verka för att alla parter som är inblandade tar sin uppgift på allvar, säger Adam Storey.

Sekunderingarna till FN förväntas öka de närmsta åren, och allt fler personer åker dessutom på den typ av uppdrag som kräver att individuella avtal upprättas.

Det är regeringen som bestämmer vilka länder Sverige ska bidra med personal till. Beslutet att stödja en viss insats görs utifrån politiska bedömningar. FBA:s uppgift är att rekrytera, utbilda, sända ut och stödja civil personal och även att arbeta för att minska eventuella risker.  

– Om en risk går att förutse ska du hantera den – oavsett om den har stor eller liten påverkan.

Det menar Maarten Merkelbach som skrivit ”Voluntary Guidelines on the Duty of Care to Seconded Civilian Personnel” – de internationella riktlinjer som FBA och sex andra organisationer lanserade i våras.

Att utbilda personer som ska åka på internationellt uppdrag är dyrt, liksom att ge fortlöpande stöd. Men det är väl investerade pengar eftersom det kostar avsevärt mer att hantera en incident i efterhand.

– Det är helt enkelt bättre att förbereda personer som ska arbeta i Demokratiska republiken Kongo eller Myanmar på svårigheter som kan uppstå än att skicka iväg dem och hoppas att det går vägen!

Maarten Merkelbach menar att varje organisation behöver väga riskerna mot vad de vill åstadkomma och tänka igenom vilka negativa konsekvenser de är villiga att acceptera.

Organisationer som inte lever upp till sitt ansvar som arbetsgivare får dåligt rykte, vilket i förlängningen gör det svårt att rekrytera nya medarbetare.

– En organisation som är bra på att ta hand om sina anställda blir också bättre på att nå sina verksamhetsmål, säger Maarten Merkelbach.