Afghanska kvinnor utbildas för att ta plats i fredsbygget

Bland kvinnorna finns lärare, en polis, en distriktsguvernör och representanter för kvinnoministeriet på provinsnivå. Deltagarna har valts ut för att de har positioner inom sina lokalsamhällen där de kan komma att få användning av fördjupade kunskaper inom dialog och medling. Det är första gången som kvinnor från landsbygden bjuds in till huvudstaden för att delta i en sådan utbildning.

– Vi har försökt nå kvinnor som har möjlighet att vara delaktiga i dialog- och medlingsprocesser. Tanken är att de ska fungera som fredsambassadörer och bidra till att förändra attityder och beteenden i sina respektive provinser, berättar Tobias Petrelius från FBA som leder utbildningen.

Han har många års erfarenhet som medlingsspecialist vid FN-insatsen MONUSCO i Demokratiska republiken Kongo. Till sin hjälp har han den afghanska kvinnorättsaktivisten Samira Hamidi som också var en av deltagarna i det dialog- och medlingsprogram som FBA arrangerade i Sverige och Kambodja under vintern 2016/2017. Margareta Wahlström, utrikesminister Margot Wallströms särskilda representant för inkluderande fredsprocesser, deltar i utbildningen som mentor.

Tobias Petrelius berättar att målet är att stärka kvinnornas roll i det konfliktförebyggande arbetet.

Utbildningen löper under ett år och innehåller tre kurstillfällen i Kabul om vardera tre dagar. Under det första momentet övade deltagarna på att lyssna och bygga förtroende – en utmaning i Afghanistan där samtalsklimatet ofta präglas av misstro och människor därför är vana att förmedla sina egna budskap istället för att lyssna och lära av varandra. Nästa steg handlade om att analysera konflikter och utforma samtalsprocesser. Den tredje och avslutande delen av utbildningen är planerad till årets slut. Då ska deltagarna träna på att leda svåra samtal med utgångspunkt i sin egen verklighet.

Tobias Petrelius är imponerad av deltagarnas engagemang. För många av kvinnorna tar resan till Kabul flera dagar. De behöver en följeslagare, måste ta sig förbi vägspärrar och utsätter sig för stora säkerhetsrisker längs vägen.
– Alla i gruppen är oerhört motiverade att jobba vidare på hemmaplan. Nätverket ger dem möjlighet att mötas, dela erfarenheter och stötta varandra, berättar han.

Utmaningarna är många och utbildningen är anpassad efter de svåra förutsättningar som råder för kvinnor i Afghanistan. Landet har en bottenplats i FN:s Human Development Index som mäter människors livsvillkor. Mänskliga rättigheter existerar på papperet men motarbetas ofta av det traditionella rättssystemet. Uppskattningsvis yrkesarbetar endast en femtedel av kvinnorna och åtta av tio kan inte läsa eller skriva. Våldet mot kvinnor är omfattande trots att Afghanistan antagit en åtgärdsplan för FN:s resolution 1325.

Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika delar av landet. Det finns regioner där kvinnor knappt tar sig utanför hemmet och är utestängda från det offentliga samtalet. På andra håll har utvecklingen gått framåt, vilket innebär att kvinnorna har större möjlighet och frihet att delta i konfliktförebyggande processer.

Det konfliktförebyggande arbetet är fortfarande männens domän och det är ingen självklarhet att släppa in kvinnor i fredsprocesser på nationell nivå. Men många konflikter har sin grund i den lokala nivån och utspelar sig inom familjen. Ett viktigt steg på vägen är därför att skapa förståelse för hur konflikter uppstår och kan hanteras i vardagen.

– I den afghanska kontexten är kvinnor sällan formella beslutsfattare, men de deltar i många informella konfliktlösningsmekanismer. Jag tror att kursen har gett deltagarna viktiga verktyg och kunskap som ger dem energi att engagera sig i konfliktlösning i sitt dagliga liv, säger Samira Hamidi.

Förhoppningen är att kvinnornas medverkan ska utgöra en positiv kraft som kan vara med och påverka landets framtid. Och Tobias Petrelius tror att kvinnorna kan bli en röst i fredsbygget.
– Genom att kvinnor får ökad kunskap får de också självförtroende och kan ta mer plats i samhället, säger han.