Tre korta till Christoffer Burnett-Cargill

Vilka är de största utmaningarna för freds- och demokratiseringsprocessen i Myanmar?

Det är otroligt viktigt att förstå att Myanmar enbart är i början av sin demokratiseringsprocess. Det råder inte demokrati i landet just nu. Landet har öppnats upp för turism och utländska ekonomiska investeringar. En viss pressfrihet råder och människor törs tala öppet om sina politiska åsikter. Men det är fortfarande militären som har makten. Den allra största utmaningen i nuläget är att ändra konstitutionen. Inte förrän den ändras kan en verklig demokratiseringsprocess inledas. Det är heller inte fred i hela landet. Strider pågår fortsatt i ett par delstater, och någon övergripande nationell vapenvila är inte uppnådd än. Den stora utmaningen är att bygga upp ett förtroende mellan regimen och de olika etniska grupperna, samt att vapenstilleståndsavtalen verkligen också leder till reella fredsprocesser och slutligen hållbara fredsavtal.

Vilken roll kan Sverige spela?

Det är avgörande att fortsätta bevaka och behålla pressen på regimen att verkligen genomföra reformer i landet. Detta kan Sverige göra även inom ramen för EU:s och FN:s politik gentemot Myanmar. Sedan är det viktigt att utländska ekonomiska investeringar verkligen kommer människor till nytta i landet, och att mänskliga rättigheter respekteras. Sverige kan genom politisk dialog, diplomatiska kontakter, god handel och effektivt bistånd spela många viktiga roller i att stödja freds- och demokratiseringsprocessen i landet. Det behövs stora insatser för att genomföra en omfattande säkerhetssektorreform, liksom avväpning, demobilisering och återintegrering i samhället av forna stridande militärer. Det civila samhället behöver stort stöd för kapacitetsuppbyggnad för att kunna delta i politiska dialoger och bygga ett pluralistiskt samhälle.

Enligt dig, hur ser utvecklingen ut den närmaste tiden?

2014 är något av ett avgörande år för Myanmar. Situationen är mycket skör. En viss freds- och demokratiseringsprocess har inletts, men den kan mycket snabbt vändas och gå i motsatt riktning. Strider blossar fortsatt upp runt om landet. Landkonfiskering pågår också för utvinning av landets naturtillgångar, vilket skapar oro och protester hos den civila befolkningen. Situationen för landets etniska minoriteter är svår, speciellt för den utsatta muslimska befolkningen rohingyas. En kontroversiell folkräkning genomförs för tillfället. Den stora frågan är om konstitutionen kommer att ändras i landet inför valet 2015, så att bland annat oppositionsledaren Aung San Suu Kyi tillåts kandidera till att bli framtida president för Myanmar.