”Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas bättre i arbetet för fred”

En miljard människor, 15 procent av jordens befolkning, har någon form av funktionsnedsättning. Och överallt i världen hör dessa personer till de som löper störst risk att bli fattiga.

My Right är den svenska funktionshinderrörelsens plattform för internationellt utvecklingssamarbete, och driver samarbeten mellan funktionshinderorganisationer i Sverige och deras motsvarigheter i ett antal partnerländer. Målet är att personer med funktionsnedsättning ska ha lika rättigheter och möjligheter som andra människor.  

– Vi är väldigt glada för att ha fått bidrag från FBA under 2020, för att kunna genomföra projektet Peace for all – persons with disabilities in peacebuilding initiatives, säger projektledare Ingela Andersson på My Right.

I projektet ska My Right studera hur FN i Sri Lanka och Bosnien-Hercegovina inkluderar personer med funktionsnedsättningar i det fredsbyggande arbetet, både hur FN-personal uppger att de arbetar och hur personer med funktionsnedsättning anser att deras intressen och behov tillgodoses.

I Sri Lanka har det fredsbyggande arbetet pågått sedan fredsavtalet 2009, och i Bosnien-Hercegovina ända sedan Daytonavtalet avslutade kriget 1995. FN har funnits på plats i länderna hela denna tid och samarbetat med nationella aktörer för att återuppbygga de krigshärjade samhällena, och bidra till att olika grupper av människor ska kunna hitta ett sätt att leva fredligt sida vid sida.

Men det finns inga tillgängliga uppgifter om hur den grupp som utgörs av personer med olika funktionsnedsättningar har inkluderats i arbetet.

– Överlag är inkludering av personer med funktionsnedsättningar i fredsprocesser ett outforskat område. Vår studie ska bidra till ny, välbehövlig kunskap. Planen är att i början av 2021 kunna lansera en rapport med våra slutsatser, och ett antal rekommendationer för hur aktörer som FN ska verka för att bättre inkludera personer med funktionsnedsättning, säger Ingela Andersson.

Förutom en skriftlig rapport ska en animerad video produceras, som kort sammanfattar det viktigaste i rapporten. Detta för att även personer med exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta del av materialet. Både videon och rapporten kommer också att tillgängliggöras på flera olika språk.

Studien ska göras i form av intervjuer med FN-anställda i Bosnien-Hercegovina och Sri Lanka, och personer med olika funktionsnedsättningar i de två länderna. Även intervjuer med andra relevanta aktörer kan komma att ingå.

– Vi vill studera vad som görs och inte görs, vad som fungerar och inte. Vi vill särskilt hitta goda exempel, exempel på saker som faktiskt fungerar, som vi kan lyfta upp och använda som rekommendationer, säger Ingela Andersson.

– Det långsiktiga målet är att minska diskriminering och exkludering, och skapa mer inkluderande fredsprocesser. Vi vill bidra till att aktörer som FN hittar rutiner för hur de ska arbeta för att säkerställa att den här gruppen av människor också får delta i fredsprocesser.

Personer med funktionsnedsättning har generellt sett sämre tillgång till utbildning och vård och mindre möjligheter att delta i politiken och arbetsmarknaden i hela världen. I konfliktländer är deras situation ännu mer utsatt. Det händer att personer med funktionsnedsättning används som mänskliga sköldar i krig, och deras möjligheter att fly oroligheter kan vara begränsade.

– Det är självklart att denna grupp, som i högsta grad berörs av konflikter, måste få vara en del i lösningen på konflikterna, och i samtalen om hur samhällen ska byggas upp igen efter konflikt. Sedan är det också intressant att titta på om personer som har en funktionsnedsättning som orsakats av en krigsskada är mer delaktiga i fredsarbete än personer som har ett medfött funktionshinder. Vi har indikationer på att det är så, och då måste kanske särskilda ansträngningar göras för att i en fredsprocess även inkludera personer som har funktionsnedsättningar som inte beror på konflikten.

I My Rights studie ska också särskilt fokus läggas på situationen för unga och kvinnor med funktionsnedsättning.

– De är ofta dubbelt diskriminerade, och deras rätt att inkluderas i fredsarbete måste värnas, säger Ingela Andersson.

Hon tillägger att mycket ändå har hänt på policynivå de senaste åren.

– Det har överlag varit ett växande fokus på att marginaliserade och diskriminerade grupper bättre måste inkluderas i det internationella arbetet för fred, säkerhet och utveckling. Det började med diskussionen om att kvinnor och unga, som utgör en stor del av världens befolkning, självklart måste få vara del i arbetet. Sedan har diskussionen om att inkludera personer med funktionsnedsättning också börjat växa. ”Leave no one behind” är en av grundbultarna i de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030, och år 2019 antog FN:s säkerhetsråd en särskild resolution som slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt att delta i fredsarbete, säger hon.

– Men det brister i implementeringen av de policyramverk som nu faktiskt finns på plats. Vi vill bidra till kunskap om hur det internationella samfundet ska agera för att leva upp till de policyer som är antagna.