För fred och utveckling i Centralasien

Centralasiengruppernas vision är ett demokratiskt och fredligt Centralasien med ett starkt civilsamhälle som bidrar till att mänskliga rättigheter respekteras. Dessvärre är det ganska lång väg att gå innan visionen kan bli verklighet.

– Alla de fem länderna har auktoritära regimer, och civilsamhällesorganisationer har begränsade resurser och möjligheter att verka där. Men hur svårt läget är varierar mellan länderna. Kirgizistan, Kazakstan och i viss mån Tadzjikistan är något friare. Uzbekistan har varit enormt slutet men har på senare år blivit lite öppnare, även om de flesta verksamma organisationer i landet får stöd av staten, vilket kommer med vissa problematiska begränsningar och krav. I Turkmenistan har civilsamhället nästan inget utrymme att verka alls, säger Johan Blomqvist som är ordförande i Centralasiengrupperna.

Organisationen, som har sitt säte i Malmö, samarbetar med en rad partnerorganisationer i Centralasien som främst har fokus på konfliktförebyggande, HBTQ-frågor och jämställdhet, ungas demokratiska organisering, och miljö och klimat.

Vissa frågor är känsligare än andra att arbeta med i regionen.

– Jämställdhet och HBTQ-frågor är oerhört kontroversiellt. Vi har en partnerorganisation som anordnade en manifestation i Kirgizistan på internationella kvinnodagen, som blev attackerad av maskerade män. Vi har också haft partnerorganisationer som arbetat med HBTQ-frågor som tvingats gå under jorden.

För att hantera detta finns robusta säkerhetsrutiner för delar av Centralasiengruppernas arbete.

– I Sverige ser vi det som en självklarhet att alla kan engagera sig i civilsamhällesorganisationer. Men i Centralasien är det inte alls givet. Vi försöker stötta de gräsrotsorganisationer som ändå finns, och bygga deras kapacitet, säger Johan Blomquist.

Verksamheten som under 2020 får stöd av FBA kan delas upp i fyra delar. För det första håller Centralasiengrupperna en rad workshoppar med partnerorganisationerna, där de diskuterar situationen i sina länder, och vad de skulle vilja bedriva för typ av arbete.

– Det ska landa i en nulägesanalys av vilka frågor våra partners själva vill fokusera på, och hur vi kan stötta dem i arbetet.

Den andra delen handlar om att skapa ett nätverk mellan organisationerna. Tillsammans är de starkare än var för sig, och kan utbyta viktiga erfarenheter.

– Tidigare år har vi också arrangerat studiebesök i Sverige för representanter från våra partnerorganisationer. Förra året besökte de bland annat Män för jämställdhet, vilket var väldigt uppskattat. Det var flera deltagare som tyckte att det var intressant att få möta män som engagerar sig i jämställdhetsfrågor. I Centralasien ses det främst som en kvinnofråga, även om det blivit lite vanligare att unga killar börjat engagera sig i detta. I år, på grund av pandemin, ska vi se om vi kan ordna virtuella studiebesök och utbyten i stället.

Den tredje delen handlar om att sprida kunskap om Centralasien i Sverige.

– Centralasien är något av en blank fläck för många svenskar, och det går inte mycket stöd från Sverige eller EU till utveckling i regionen. Samtidigt är som sagt situationen för mänskliga rättigheter svår där. Vi arbetar för att sprida information om läget till den svenska allmänheten i stort, men vi har ett särskilt fokus på journalister, politiker och universitetsvärlden. Vi vill att mer resurser ska gå till Centralasien, och att Sverige och EU ska utöva påtryckningar mot de centralasiatiska länderna för att göra det lättare för civilsamhället att verka där.

Centralasiengrupperna har en ambulerande utställning som visas på bland annat bibliotek runtom i Sverige. De arrangerar föreläsningar och rollspelsövningar för studenter på svenska gymnasier och högskolor, och organiserar varje år Central Asia Days med till exempel seminarier och filmvisningar öppna för allmänheten. De producerar och sprider också digitalt material om Centralasien, och ordnar utfrågningar med svenska politiker.

Den fjärde delen i verksamheten som FBA ger stöd till är Centralasiengruppernas arbete med klimatförändringar och hur de påverkar risken för konflikter. Centralasien är en av de regioner i världen som redan drabbats hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser, med bland annat torka och ökenutbredning.

– Det kan i sin tur leda till konflikter. Vattenbristen orsakar i dag spänningar på lokal nivå, men även mellan länderna. Den växande bristen på betesmark och odlingsbar mark är också en källa till konflikter, där många människor riskerar sin försörjning och tillgång till mat.

Centralasiengrupperna verkar både för att sprida information om situationen bland allmänheten i Sverige, och för att stötta klimat- och miljöorganisationer i Centralasien.

Enligt Johan Blomqvist hänger alla delar av arbetet ihop mer än man kanske kan tro. Att öka medvetenheten om klimat- och miljöfrågor och konfliktförebyggande handlar om att förändra normer i samhället, precis som arbetet för jämställdhet och HBTQ-personers rättigheter också gör.

– Verkligheten är en helt annan i Centralasien, jämfört med Sverige. Jag kan ge ett exempel. En ung kvinna, som var med i en av våra partnerorganisationer, försvann plötsligt. Det visade sig att hon hade blivit brudkidnappad. Tvångsäktenskap och brudkidnappningar är ganska vanligt i Centralasien. Centralt för vårt arbete är att stärka utsatta grupper, som till exempel unga kvinnor, och ge dem en möjlighet att organisera sig och på så sätt göra en skillnad i sina egna liv och samhällen.