”Hur det går för Ukraina i kriget är vår tids ödesfråga”

– Jag ser det som vår tids ödesfråga – hur det går för Ukraina i det pågående kriget. Det är helt avgörande för Sverige, men även i ett större sammanhang för att vi ska kunna bevara en säker och fredlig omvärld, säger Michael Jonsson, om varför han tycker det är så viktigt att Sverige är med i Nato, vars arbete vilar på FN-stadgans fundament. Alliansens övergripande fokus är att förebygga krig, genom att skapa en stark kollektiv försvarsförmåga.

– Ända sedan Ryssland annekterade Krim 2014 har stormaktsbalansen ändrats, men vi valde att bli medlemmar när säkerheten i närområdet drastiskt försämrades, då Ryssland försökte genomföra en fullskalig invasion av hela Ukraina i februari 2022, säger Michael.

Varför sökte du tjänsten inom Nato?

Flera skäl. Dels att det är spännande professionellt att representera Sverige i Nato, dels var jag sugen på något nytt efter många år på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Men främst för att jag genuint tycker det är meningsfullt att stötta Ukraina i det här kriget och att jag har en erfarenhet och kunskap som matchar uppdraget.

Vad gjorde du innan du blev utsänd?

En massa saker olika saker. På FOI har jag jobbat i tio år och haft flera uppgifter, men senaste fem åren har jag lett ett projekt som heter försvarspolitiska studier, där vi under senare år följt kriget i Ukraina – i stort och smått – hur går kriget? Vem ser ut att vinna? Vilka scenarier har vi för att kriget kan utvecklas? Och vad kan det svenska försvaret lära sig av det?

Vi har även ett annat delprojekt där vi tittat på vad Sverige behöver göra för att förbereda sig för Nato, under ansökan, vilka anpassningar måste vi göra? Och vad behöver vi tänka på när vi blivit medlemmar?

Ytterligare ett projekt som jag jobbat med, och som fått stor uppmärksamhet externt, var en studie kring spionage i Europa. Vi kartlade alla fall av spionage som vi kunde identifiera under de sista tio åren, för att kategorisera vem som rekryteras Vilket land som ligger bakom det, och hur de går till väga – vad letar de efter? Och vilka varningssignaler ser man?

Innan det disputerade jag vid Uppsala universitet i statsvetenskap, där jag utforskade rekrytering och avhopp av rebellsoldater i Colombia. Parallellt drev jag ett konsultföretag i USA och undersökte bland annat finansiell brottlighet internationellt på uppdrag av internationella valutafonden, IMF.

Vad ska bli mest spännande, roligt? Och vad hoppas du kunna bidra med?

Allt nytt, att se Nato från insidan. Det blir spännande. Jag förväntar mig att snabbt förstå hur beslut tas i organisationen, och få insikt i formella och informella strukturer och hur man navigerar i den. Inom en rimlig framtid hoppas jag också bidra på ett konstruktivt sätt i den specifika tjänst jag har, det vill säga genom att ge ett aktivt och tekniskt stöd kring totalförsvar och motståndskraft till Ukraina. När Nato tillåter, vill jag även kunna resa dit för att göra arbetet mer effektivt.

Jag hoppas också kunna bli en brygga mellan Sverige och Nato, i kunskapsbyggande, förmedla hur organisationen fungerar, för att driva svenska frågor, bygga allianser och påverka.

Sen ska det bli superspännande att bo i Bryssel med familjen.

Hur länge sträcker sig ditt uppdrag?

Åtminstone två år.

Tror du att vi via Nato kan bidra till handgripliga förändringar i Ukraina?

Ja, jag tror Nato gör en meningsfull skillnad, och jag tror att Nato, EU och dess parter gör ett meningsfullt bidrag i Ukraina. I det vill jag jättegärna vara en effektiv kugge.

Som land är Sverige en liten spelare i Nato, men genom det ökade fokuset på Norra Europa och Östersjön kan vi göra skillnad. Vi är duktiga på totalförsvar och kan bidra till den hårda säkerheten, men vi är även duktiga på hur vi förbereder hela samhällen på kris och konflikt. Här kommer även jämställdhet och mer mjuka säkerhetsperspektiv in där vi kan bidra. Något av våra profilfrågor. Vi har även en historia av att jobba med strukturellt fredsbyggande inom utvecklingssamarbetet, som exempelvis FBA gör, inom medling, reformer av säkerhetssektorer och jämställdhetsintegrering. Och det som är speciellt för Sverige är att vi inte bara har goda intentioner utan en lång och förankrad erfarenhet och forskning i dessa ämnen.

Fakta om Sverige och Nato:

Den 16 maj 2022 beslöt regeringen att ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollet för Sverige. Den 26 februari gav Ungern, som sista land, sitt godkännande. Det återstår nu endast ett fåtal steg innan Sverige är fullvärdig medlem i Nato.

Läs mer om Sveriges väg in i Nato. 

Som en del av FBA:s arbete för fred, säkerhet och utveckling rekryterar vi kontinuerligt civil personal till internationella fredsinsatser som leds av FN, EU och OSSE. De utsända arbetar både i fältet och på organisationernas huvudkontor, varifrån insatserna leds och planeras.

Här kan du se filmer och läsa mer om hur rekryteringen går till.