
Foto: Susanna Rudehill
Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) på Utrikespolitiska institutet, diskuterar den motståndskraft Ukraina uppvisat sedan 2022.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte lyckats åstadkomma en regimförändring i Kiev. Brister i Rysslands krigföring och det omfattande västerländska militära stödet till Ukraina lyfts ofta fram som en förklaring. Utöver de ukrainska väpnade styrkornas oväntat starka prestation har Ukrainas nationella styrningsformer, dess lokala självstyren och civilsamhället utgjort viktiga men mindre uppmärksammade aspekter av Ukrainas motståndskraft.
I detta forskningssamtal kommer Umland att belysa och diskutera två centrala faktorer bakom motståndskraften:
Presentation avslutas med en frågestund och en gemensam diskussion.
Välkomna!
Titel: Decentralization and resilience in Ukraine
Datum & Tid: 10 oktober, 12:00-13:00 (CET)
Språk: Engelska
Zoomlänk: Anmäl deltagande via mejl till researchunit@fba.se
Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, är också biträdande professor i statsvetenskap vid Kyiv-Mohyla-akademin. Han är baserad i Kiev och har en doktorsexamen i politik från University of Cambridge. Han är redaktör för bokserien: "Soviet and Post-Soviet Politics and Society" och "Ukrainian Voices". Han är medlem i styrelserna för International Association for Comparative Fascist Studies och Boris Nemtsov Academic Center for the Study of Russia vid Charles University of Prague.
Ryhor Nizhnikau, Senior Research Fellow inom programmet Ryssland, EU:s östra grannskap och Eurasien vid Utrikespolitiska institutet i Finland, delar med sig av sin senaste forskning.
Västvärldens engagemang i Ukrainas institutionsbyggande har ökat kraftigt sedan Euromajdanrevolutionen 2014 och Rysslands fullskaliga invasion 2022. Samarbetet med det civila samhället har också setts som en primär faktor bakom de senaste årens reformprocesser, men framstegen har varit ohållbara och motsägelsefulla. Det kräver en omvärdering av källorna och drivkrafterna till förändring.
I sin forskning har Nizhnikau undersökt hur reformer inom antikorruption, offentlig upphandling och privatisering har lett till nya institutionella tillvägagångssätt genom strategiska samarbeten mellan EU, staten och icke-statliga aktörer. Forskningen belyser även faktorer som motverkar reformbakslag och effekterna av maktcentralisering efter den ryska invasionen. Presentation avslutas med en frågestund och en gemensam diskussion.
Välkomna!
Titel: The War, the EU and the State: A Decade of Institution-Building in Ukraine
Datum och tid: 14 September, 12:00-13:00 (CET)
Språk: Engelska
För deltagande på plats eller frågor om seminariet, mejla till researchunit@fba.se
Ryhor Nizhnikau är Senior Research Fellow inom programmet Ryssland, EU:s östra grannskap och Eurasien vid Utrikespolitiska institutet i Finland. Han arbetar med Rysslands och EU:s politik gentemot Ukraina, Moldavien och Vitryssland, och studerar de institutionella omvandlingarna och den politiska utvecklingen i regionen.
Kateryna Brusol, lektor vid Kyiv-Mokyla-akademin och ukrainsk jurist, delar med sig av sin forskning på temat.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har väckt stor internationell uppmärksamhet. Ryssland inledde dock sin aggression mot Ukraina 2014 och många av de våldsmönster vi ser idag har eskalerat sedan de tidigare stadierna av konflikten.
Presentationen kommer att diskutera:
Välkomna!
Titel: Sexual Violence and Victimization in the War Against Ukraine
Datum och tid: 12 maj, 12:00-13:00
Språk: Engelska
Kateryna Busol är en ukrainsk jurist och lektor vid National University of Kyiv-Mohyla Academy. Som forskare och praktiker har hon skrivit om angrepp på kulturarv, konfliktrelaterat sexuellt våld, skadeersättning för överlevare av konfliktrelaterad sexuellt våld, samt resultat och framkomliga vägar med koppling till Ukrainas process för övergångsrättvisa. Hon har varit gästforskare vid Leibniz Institute for East and Southeast European Studies, stipendiat vid Chatham House och gästprofessor vid Internationella brottmålsdomstolens åklagarkontor. Kateryna har en doktorsexamen från institutet för internationella relationer vid Taras Shevchenko National University of Kyiv och en magisterexamen i juridik från University of Cambridge.
Huseyn Aliyev, professor i Central- och Östeuropeiska studier vid University of Glasgow, har undersökt denna fråga i sin forksning. Vid årets andra Ukraine Research TalK (URT) delar han med sig av sina fynd.
Huseyn Aliyevhan har undersökt dynamiken och mönstren i mobiliserande av våld med fokus på kriget i Donbass och den pågående fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Med utgångspunkt i sin fältbaserade forskning belyser Aliyev varför, hur och under vilka omständigheter individer väljer att delta både i frivilliga (paramilitära) bataljoner och i Ukrainas väpnade styrkor. Presentationen kommer också att diskutera mönster för demobilisering och inkluderingen av medlemmar i halvstatliga väpnade grupper (såsom frivilliga bataljoner), samt mobiliseringen av utländska stridande i det pågående kriget mot Ukraina.
Aliyevs arbete om individuella erfarenheter relaterade till deltagande och demobilisering av stridande är av central betydelse för att förstå den samtida kriget mot Ukraina och erbjuder jämförbara lärdomar för fredsbyggande och DDR (avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter) i andra konflikt- och postkonfliktsituationer. Presentation avslutas med en frågestund och gemensam diskussion.
Välkomna!
Titel: The Patterns of Violent Mobilisation in Ukraine
Datum och tid: 20 april, 12:00-13:00
Språk: Engelska
Zoom: https://fba-se.zoom.us/s/82752907034
Huseyn Aliyev är professor i central- och östeuropeiska studier vid University of Glasgow. Huvuddelen av hans forskning är inriktad på mobilisering av våld och deltagande i väpnade konflikter. Han leder för närvarande ett samarbetsprojekt med University of Ottawa och Charles University Pragues, finansierat av UK Economic and Social Research Council (ESRC), under titeln: "From Russia with War: Mobilisation of Foreign Fighters in the Former Soviet Union". Aliyevs tidigare fältarbetsbaserade forskning om regeringsvänlig mobilisering av våld i Ukraina har publicerats i högt rankade akademiska tidskrifter, såsom Comparative Political Studies, Studies of Conflict and Terrorism and Terrorism and Political Violence.
---
Volodymyr Venher, forskare vid Kyiv-Mokyla-akademin i Kiev, har undersökt denna fråga i sin forskning. Vid årets första Research Talk delar han med sig av sina fynd.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har orsakat massiv förstörelse; de mänskliga och ekonomiska förlusterna är enorma. Trots krigstidens utmaningar, pågående strider, hårt angripna städer och det dagliga hotet om missilattacker, har ukrainska offentliga institutioner och grundläggande samhällsfunktioner inte kollapsat. Den ukrainska regeringen fortsätter till exempel med budgetbetalningar, socialt skydd, rättsskydd, och domstolsavgöranden. Kriget har samtidigt gjort det nödvändigt att anta nödlagstiftning på flera områden. Volodymyr Venhers forskning belyser hur den här komplexa situationen navigeras av ukrainska myndigheter, med ett särskilt fokus på medborgerliga rättigheter. Hans arbete om den ukrainska erfarenheten är av central betydelse för att förstå det samtida Ukraina och erbjuder lärdomar för fredsbyggande och försvaret av rättsstatsprincipen i andra konflikt- och postkonfliktländer.
Titel: Rättssystemet under krigstid: Fallet Ukraina
Datum och tid: 11 april, 12:00-13:00
Språk: Engelska
Zoom: https://fba-se.zoom.us/j/86977372187
Lösenkod: 808852
Volodymyr Venher bedriver omfattande forskning om de teoretiska grunderna och praktikerna för genomförandet av Ukrainas rättsstatsprincip och normer för mänskliga rättigheter. Hans forskning syftar till att utveckla och underbygga metoderna för att tillämpa effektivitetskriterierna för offentliga myndigheter, särskilt på följande områden: tillhandahållande av offentliga tjänster, organisation och genomförande av val samt rättslig kontroll för att skydda de mänskliga rättigheterna.
MER FRÅN FÖRSTASIDAN
Vid årsskiftet 2024-2025 avslutades Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Mali. Därmed avslutades även FBA:s uppdrag i landet, där myndigheten arbetat sedan 2016 med dialog och medling och kvinnor, fred och säkerhet. Mali befinner sig nu i ett omvälvande skede – militärkupperna 2020 och 2021, landets utträde ur ECOWAS, FN-insatsen Minusmas avslut och upplösningen av fredsavtalet från 2015 innebär en stor oro inför kommande års utveckling. Samtidigt finns det hopp om bestående positiva avtryck av FBA:s arbete.
2025-03-14 08:43FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet
Läs mer om de länder där vi arbetarTill följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.
Så här bistår FBAKlara Grenhagen är specialist med fokus på dialog, försoning och fredsprocesser.
Läs mer om våra experter