Så ska befolkningens röster höras i fredssamtalen mellan talibanerna och regeringen i Afghanistan

I Doha i Qatar har representanter för den afghanska regeringen och för talibanrörelsen, som ligger bakom ett mångårigt väpnat uppror mot regeringen, nyligen inlett fredssamtal med varandra.

– Samtalen har skjutits upp i månader, på grund av vissa svårlösta frågor. Därtill försvårar coronautbrottet internationella resor. Men den 12 september kom samtalen slutligen igång, säger Cecilia Hull Wiklund som är projektledare för FBA:s verksamhet i Afghanistan.

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan. Tillsammans med Sveriges andra biståndsmyndighet, Sida, implementerar FBA sedan sommaren 2019 ett EU-projekt i landet. Projektet, EU Afghanistan Peace Support Mechanism, ska stärka befolkningens röster i den pågående fredsprocessen.

– EU gav Sverige, som är ett EU-land med ett långvarigt engagemang i Afghanistan, ansvaret att implementera projektet som EU finansierar. Sverige, genom Sida och FBA, arbetar sedan dess med att praktiskt genomföra verksamheten, säger Cecilia.

Sida stödjer ett antal afghanska civilsamhällesorganisationer i deras arbete att bygga fred på lokal nivå och påverka den nationella fredsprocessen. FBA bidrar med expertrådgivning, till exempel om hur strategier för att påverka fredssamtalen kan utformas.

Tillsammans har FBA och Sida också arbetat för att stödja afghanska civilsamhällespartners att bygga upp en plattform, som ska förmedla åsikter från olika delar av den afghanska befolkningen till de förhandlande parterna i fredssamtalen. Nu lanseras plattformen med namnet Afghanistan Mechanism for Inclusive Peace, AMIP.

AMIP:s arbete koordineras från ett sekretariat i Kabul, som Sida finansierar och FBA ger rådgivning och stöd till.
– Vi kan exempelvis ge råd om vad som fungerat i andra länder för att stärka civilbefolkningens möjligheter att påverka en fredsprocess. Men sen kan de lösningarna behöva anpassas efter den afghanska kontexten, säger Cecilia.

– Det var företrädare för flera afghanska civilsamhällesorganisationer som efterfrågade en gemensam plattform för att samla och effektivt förmedla åsikter från olika delar av det afghanska samhället om fredsprocessen och Afghanistans framtid. De vände sig till EU för stöd, och nu är stödet till AMIP en viktig del av EU:s samlade ansträngning för en inkluderande fredsprocess i Afghanistan, säger Eldridge Adolfo, som är senior rådgivare i dialog och fredsmedling på FBA.

Arbetet med att etablera AMIP och bygga upp ett sekretariat har redan pågått i månader, men först nu när verksamheten är i full fart lanseras plattformen brett offentligt.

– Det finns många viktiga civilsamhällesorganisationer i Afghanistan, i olika delar av landet. De arbetar till exempel med kvinnors eller ungas rättigheter, eller olika etniska minoriteters situation. AMIP håller just nu på att hitta sätt att kunna samla in befolkningens åsikter om olika frågor som rör fredsprocessen, via dessa organisationer, säger Cecilia.

När en viss fråga behandlas av parterna vid förhandlingsbordet ska AMIP kunna framföra befolkningens synpunkter, förklarar Eldridge:

– I stället för att tusentals olika människor står och skriker vid förhandlingsbordet, kommer representanter från AMIP att finnas där för att neutralt sammanfatta vad olika delar av befolkningen har framfört för åsikter och vilka frågor de vill ska prioriteras i fredssamtalen. Tanken är att detta ska göra det lättare för de förhandlande parterna att ta till sig budskapen, men också ge budskapen mer tyngd. Naturligtvis kan det bli komplicerat, olika grupper har olika åsikter och civilsamhället är inte enat i en ståndpunkt. Men AMIP:s representanter ska då skildra mångfalden av åsikter, och samtidigt kunna hänvisa till vad internationell rätt och internationella normer för mänskliga rättigheter säger.

Ett dokument finns redan som kort sammanfattar resultaten av konsultationer med representanter från över 150 afghanska civilsamhällesorganisationer från hela landet. Några av åsikterna som slås fast i dokumentet är att Afghanistans befolkning vill att talibanerna och regeringen sluter avtal om en permanent vapenvila, och att mänskliga rättigheter samtidigt måste garanteras för särskilt utsatta grupper i det afghanska samhället, som kvinnor, unga och etniska minoriteter.

– På senare år har människorättssituationen för främst kvinnor och minoriteter förbättrats. Det finns en rädsla bland stora delar av befolkningen att den afghanska regeringen ska gå med på inskränkningar av de rättigheterna för att nå en överenskommelse med talibanerna, säger Cecilia.

Bakgrunden till fredssamtalen är lång och komplicerad. Afghanistans befolkning, som i dagsläget uppskattas till runt 35–39 miljoner människor, har plågats av krig ända sedan Sovjetunionen invaderade landet 1979 för att bekämpa den islamistiska motståndsrörelsen som vuxit fram i protest mot kommunistregimen som styrde Afghanistan med sovjetiskt stöd.

Islamisterna segrade den gången, Sovjetunionen drog tillbaka sina trupper 1988 och kommunistregimen i Afghanistan föll 1992. Det följdes av ett våldsamt inbördeskrig om makten mellan olika fraktioner av islamister. 1996 gick den hårdföra islamistiska gruppen talibanerna segrande ur striderna. Under deras styre skedde svåra kränkningar av mänskliga rättigheter i Afghanistan, samtidigt som terrorgruppen al-Qaida tilläts operera från landet.

Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 ställde allt på ända. Talibanerna vägrade att lämna ut al-Qaidaledaren Usama bin Ladin, som tagit på sig skulden för attackerna, till USA. Det ledde till att USA med stöd av ett antal andra länder invaderade Afghanistan och avsatte talibanerna.

En övergångsregering installerades och så småningom hölls de första demokratiska valen i Afghanistan. Landet har sedan 2006 styrts av en folkvald regering som har stöd av USA. Talibanerna har dock fortsatt att attackera regeringen och dess allierade, och i dagsläget kontrollerar talibanerna kring 40 procent av Afghanistans territorium. Trots det svåra säkerhetsläget drog sig stora delar av de utländska trupperna ut ur Afghanistan 2014, men USA har fortfarande soldater på plats.

– I februari i år kom dock USA och talibanerna överens om att USA ska ha dragit tillbaka alla trupper från Afghanistan nästa sommar. I gengäld lovade talibanerna att inleda fredssamtal med den afghanska regeringen. Det är de fredssamtalen som nu har börjat, säger Cecilia.

Men i planerna för samtalen fanns civilbefolkningens röster först inte med.

– Det afghanska civilsamhället krävde att få delta, och med stöd från EU, Sida och FBA hoppas vi att AMIP kan få en formell roll vid förhandlingsbordet, som ett språkrör för befolkningen. Nu måste det afghanska folkets röster få höras.

Foto: Medlemmar i konstnärskollektivet Artlords målar budskap om fred på Afghanistans gator.