Kvinnors bristande deltagande ett stort jämställdhetsproblem

– Jämställdheten är ställd under tryck från många olika håll på ett sätt som jag inte sett under mitt liv, säger Gertrud Åström som är en av Sveriges främsta jämställdhetsexperter.

Hon var med och lade grunden till en idag vitt spridd strategi som kallas jämställdhetsintegrering redan i början av 1990-talet och formulerade Sveriges hållning till FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995. Ambitionen var att jämställdhetsfrågorna skulle ”ut ur sidorummet” och bli en del av den ordinarie verksamheten.

– Vi kunde inte komma så mycket längre med att förbättra kvinnors liv och villkor om vi ständigt accepterade att det blev lite extra pengar. Istället måste vi våga säga att det handlar om strukturer och att det krävs omfördelning av resurser, säger Gertrud Åström.

Och Sveriges hållning återspeglas nästan ordagrant i Pekingplattformen, en handlingsplan som omfattar tolv områden: från våld mot kvinnor i konfliktsituationer till ekonomisk självständighet.

– Det går att få genomslag om man formulerar sig väldigt skarpt och kan argumentera för varför det är viktigt för samhällets utveckling. Jämställdhet leder till bättre ekonomi, robustare familjer och mindre våld, betonar hon.

Jämställdhet handlar om kvinnors och mäns lika villkor på livets alla områden och i deklarationen om de mänskliga rättigheterna står att ingen åtskillnad får göras utifrån kön. Men även om världens länder i mångt och mycket är överens på papperet accepteras olika villkor för kvinnor och män ofta i verkligheten.

Möjliggör jämställdhetsarbetet

FN:s säkerhetsråd har slagit fast att allt fredsarbete ska bedrivas jämställt och att kvinnors behov och rättigheter i konflikter alltid ska beaktas. Och idag finns en insikt om att fred och säkerhet är en bred samhällsfråga som påverkar alla politikområden.

– Att vi fokuserar på kvinnors särskilda utsatthet är ganska nytt på den internationella agendan. Det ansågs länge vara en fråga som skulle lösas i hemmet och inte hade i det offentliga rummet att göra, säger Gabriela Elroy, chef för FBA:s program för kvinnor, jämställdhet och unga.

Som Sveriges expertmyndighet på området har FBA i uppdrag att stärka genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

– Vi jobbar mycket med att göra jämställdhetsintegrering möjligt och försöker förenkla arbetet utan att förringa det. Det måste vara på riktigt men också görligt för dem som ska ta det vidare, förklarar Gabriela Elroy.

Förutom att den egna verksamheten bedrivs på ett jämställt sätt stödjer FBA institutioner och organisationer internationellt i att arbeta jämställt. Och Gabriela Elroy upplever att myndigheten får gehör för jämställdhetsarbetet hos sina samarbetspartners runt om i världen.

– Många gånger handlar det om att se till att jämställdhetsintegrering inte är ett särintresse. När vi kan påvisa på vilket sätt det berör deras verksamhet tycker de flesta att det är intressant att förstå världen lite bättre, säger hon.

Tillbakagång för mänskliga rättigheter

På uppdrag av regeringen samordnar FBA också det svenska medlingsnätverket för kvinnor, där Annika Söder, tidigare kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet, är nybliven medlem. Idag är hon ordförande för European Institute of Peace.

Tillsammans med dåvarande utrikesminister Margot Wallström lanserade hon 2014 Sveriges feministiska utrikespolitik, som ofta sammanfattas i termer av rättigheter, representation och resurser.

– Det är ett annat sätt att uttrycka att det är en fråga om lika rättigheter, kvinnors deltagande och ekonomiska och sociala förutsättningar, förklarar Annika Söder och lägger till att man måste se till att något händer på riktigt också och göra sin ”reality check”.

Sverige drev jämställdhetsfrågorna hårt under sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018, och lyckades få in skrivningar om kvinnors deltagande och roll i fredsprocesser i flertalet beslut som säkerhetsrådet tog.

– Det är en stor framgång: att man inte bara säger fina saker en gång om året utan att det kommer in i alla konfliktsituationer, säger hon.

Medan kvinnors rätt till utbildning och hälsa har förbättrats i ett internationellt perspektiv är ojämställdheten fortsatt stor inom politiskt beslutsfattande. Det visar World Economic Forums senaste rapport som mäter jämställdhetsgapet i världen på olika områden.

Kvinnliga förebilder är viktigt, men viktigast är vilken politik man driver, menar Annika Söder. Beslutsprocesser måste ge utrymme för kvinnor som aktörer, så att de inte bara blir gisslan för en makthavare som vill kunna legitimera sin politik. Och männen måste engageras i arbetet för jämställdhet.

– Att ha 50 procent kvinnor i parlamentet tar oss inte särskilt långt om de inte kan driva på för de viktiga besluten.

Det svenska medlingsnätverket för kvinnor har bland annat medverkat som mentorer i utbildningar för att kvinnor i konfliktdrabbade länder som Somalia, Mali och Afghanistan ska kunna stärka sin kapacitet att nå fram till makthavare.

Om tio år ska de globala målen i Agenda 2030 vara uppfyllda men målet om en jämställd värld är fortfarande långt bort. Just nu ser vi en tillbakagång för demokrati och mänskliga rättigheter i stora delar av världen. Kvinnors rättigheter inskränks på flera områden, och polariseringen ökar.

– Fler fattar vad jämställdhet är bra för, men fler känner sig också hotade och förstår inte att makt måste delas. Vi måste lägga in en högre växel; hålla i det internationella regelverket och stödja dem som försöker kämpa för det här, säger Annika Söder. 

Foto 1: Annika Söder, Gertrud Åström och Gabriela Elroy (från vänster).

Foto 2: UN Photo/Eric Kanalstein