Rafal Janahi, 31

Du arbetar för Prosperity Maker For Women Empowerment Company. Kan du berätta mer om företaget?

– Det är ett socialt företag som har verksamhet på flera platser i Irak, bland annat i staden Nasiriyya i provinsen Dhi Qar där jag bor. Vi ger utbildning och arbete åt utsatta kvinnor så att de kan försörja sig själva och få ett drägligt liv, det rör sig till exempel om frånskilda kvinnor och änkor. På senare tid har vi också börjat arbeta med unga i behov av en inkomst, både kvinnor och män. De tillverkar bland annat ljus, smycken, accessoarer och konstverk i trä som sedan exporteras och säljs.

Vad är din roll i företaget?

– Jag har haft mitt arbete i ungefär ett år. Under den tiden har jag hunnit med att skriva flera rapporter om olika hantverksyrken som finns traditionellt i Irak, och så har jag rekryterat flera äldre personer som arbetar inom yrkena, som vi nu använder som lärare i våra utbildningar. De får föra vidare sina viktiga kunskaper, och kvinnorna och de unga får lära sig saker som kan ge dem en inkomst.

Hur kom det sig att du sökte dig dit?

– Min mamma är konstlärare, och hon gjorde mig tidigt intresserad av konst och hantverk. Sen har jag tidigare arbetat med frågor som rör fattigdomsbekämpning på Iraks socialdepartement, och med att kartlägga ekonomisk utsatthet bland befolkningen för statistikavdelningen på Iraks ekonomidepartement. I det här jobbet får jag kombinera att arbeta med konst och att ge människor en möjlighet till egen försörjning och ett värdigt liv.

Varför ville du delta i FBA:s fredsbyggarprogram för unga i Irak?

– Alla ansträngningar för fred i Irak är bra. När jag fick kännedom om programmet kände jag direkt att jag ville gå det. Jag har redan fått användning av kunskaperna i dialog och fredsmedling som jag fick under det första utbildningstillfället. Jag har använt kunskaperna för att hantera konflikter i familjen och på jobbet.

Hur är situationen just nu i den södra delen av Irak där du bor?

– Jag bor med min mamma i Nasiriyya, jag är ogift utan barn. Säkerhetssituationen är svår här just nu på grund av alla demonstrationerna. Skolorna är stängda och människor som protesterat har gripits och skadats eller dödats.

Vilka är de största utmaningarna i Irak enligt dig, och vad hoppas du på inför framtiden?

– Säkerhetssituationen och instabiliteten är de största utmaningarna just nu. Jag hoppas att situationen förändras till det bättre, och att jag och mina landsmän får leva anständiga liv i fred och säkerhet. Personligen skulle jag också vilja resa och se världen – och så skulle jag vilja plantera rosor på alla gator i Irak.