FBA del av ny EU-satsning i Afghanistan

– Det finns en oro för att en fredsöverenskommelse med talibanerna ska få negativa konsekvenser för demokrati och mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors rättigheter. Både Sverige och EU vill därför ge stöd till en mer inkluderande process. Vi är otroligt glada över att FBA får vara en del av detta, säger Cecilia Hull Wiklund, projektledare för FBA:s arbete i Afghanistan.

Fredssamtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen kan vara inom räckhåll. EU, som är en av de största biståndsgivarna i Afghanistan, kommer under de kommande 18 månaderna att satsa drygt 60 miljoner kronor på att ge stöd till fredsprocessen. Därtill bidrar Sverige med cirka 14 miljoner kronor. Arbetet ska ske genom vad EU kallar APSM, Afghanistan Peace Support Mechanism.

– En del av mekanismen är tänkt att inriktas på att förmedla medel till civilsamhällesaktörer, för fredsbyggande aktiviteter som de vill genomföra i Afghanistan. Sida ansvarar för detta. En annan del ska användas mer flexibelt, för att kunna fylla behov av stöd som kan uppstå de kommande 18 månaderna i arbetet för fred. Här delegerar Sida ansvaret till FBA, säger Cecilia Hull Wiklund.

FBA kan exempelvis på förfrågan ge råd om fredsprocessen till olika aktörer, bidra till att ge civilsamhället ökade förutsättningar att delta i och påverka fredssamtal, eller bistå i att skapa kommunikationsytor mellan civilsamhället och de formella fredsaktörerna.

– Den flexibla ansatsen innebär att vi erbjuder vår expertis, men att utvecklingen i fredsarbetet avgör hur den används. Vi vill att afghanerna ska leda och äga arbetet, så det är i stort upp till dem att definiera behoven. EU har exempelvis tidigare fått frågan från civilsamhällesorganisationer om att hjälpa till att förbereda deras representanter för att delta i fredsdialoger, säger Cecilia Hull Wiklund.

– När det alltmer börjar talas om fred, och priset för fred, har många afghaner sett EU som en försäkring för civilsamhällets delaktighet och som en försvarare av värden som demokrati och mänskliga rättigheter. EU skapade därför APSM och ställde sedan frågan till Sverige om det fanns intresse av att bistå i genomförandet av APSM. Förutom FBA och Sida kommer även Utrikesdepartementet och den svenska ambassaden i Afghanistan att involveras. Det kommer att bli ett nytt sätt för Team Sweden att arbeta tillsammans i landet.

Stort fokus i arbetet kommer att ligga på att involvera alla delar av den afghanska befolkningen i fredsprocessen. Inte minst kvinnor, som är en mycket utsatt grupp i Afghanistan.

– Talibanerna vill sannolikt inskränka de rättigheter kvinnor har fått sedan talibanregimen föll 2001. Det finns en risk att vissa afghaner kan tänka sig att gå med på det för att få ett slut på konflikten, som 2018 var den dödligaste i världen. EU:s och Sveriges inställning är att fred ska gå att nå utan att kvinnors rättigheter offras. En viktig del av FBA:s arbete blir därför att se till att kvinnoorganisationer får vara med och påverka fredsprocessen. Vi vet också att inkluderande fredsprocesser brukar ses som mer legitima, och därför leda till mer hållbar fred, säger Cecilia Hull Wiklund.

Afghanistan har en lång historia av konflikt. Det började 1979 då Sovjetunionen invaderade landet, för att bekämpa den islamistiska motståndsrörelsen, mujahedin, som vuxit fram i protest mot kommunistregimen som styrde Afghanistan med sovjetiskt stöd. Det ledde till ett blodigt krig.

Till slut segrade islamisterna. Sovjetunionen drog tillbaka sina trupper 1988 och kommunistregimen i Afghanistan föll 1992. Men då utbröt i stället ett våldsamt inbördeskrig mellan olika fraktioner av mujahedin, som slogs om makten.

1996 gick den hårdföra islamistiska gruppen talibanerna segrande ur striderna. Efter att de tagit makten utropade de ett emirat i Afghanistan.

– Under talibantiden var kvinnors rättigheter nästan obefintliga. Shiamuslimer förföljdes systematiskt av talibanerna, som är sunnimuslimer. Hårda sharialagar rådde, säger Cecilia Hull Wiklund.

Så kom terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Terrorgruppen al-Qaida, som tog på sig skulden  för attackerna, verkade från Afghanistan med talibanregimens tillåtelse. Talibanerna vägrade att lämna ut al-Qaidaledaren Usama bin Ladin till USA, vilket ledde till att USA med stöd av ett antal andra länder invaderade Afghanistan och avsatte talibanerna.

En övergångsregering installerades och så småningom hölls de första demokratiska valen i Afghanistan. Landet har sedan 2006 styrts av en folkvald regering som har stöd av USA. 2014 drog sig stora delar av de utländska trupperna ur Afghanistan, men USA har fortfarande cirka 14 000 soldater på plats.

– Säkerhetsläget är fortsatt mycket svårt i Afghanistan. Talibanerna drog sig undan i grannlandet Pakistan efter nederlaget 2001, och därifrån började de utföra attacker i Afghanistan. I dag kontrollerar talibanerna återigen omkring 40 procent av Afghanistans yta, och många afghaner lever i ständig rädsla för nya strider och attacker, säger Cecilia Hull Wiklund.

– En ljusglimt är dock att kvinnor och flickor har återfått vissa rättigheter efter talibanstyrets fall 2001. År 2003 skrevs kvinnors rättigheter in i den afghanska författningen. Flickor har nu rätt att gå i skola, och kvinnor får rösta och ställa upp i val. Regeringen har även ett åtagande om 30 procent kvinnliga anställda i den offentliga förvaltningen.

Trots det svåra säkerhetsläget vill USA nu dra tillbaka sina kvarvarande soldater från Afghanistan. Sedan i fjol har USA och representanter för talibanerna fört samtal om detta. För att dra sig tillbaka kräver USA att talibanerna lovar att aldrig mer tillåta terrorister att verka i Afghanistan.

Amerikanerna vill också att talibanerna ska inleda fredssamtal med den afghanska regeringen. Talibanerna har hittills vägrat att samtala med regeringen eftersom de anser att den är illegitim.

– Men nu finns en öppning för att det faktiskt blir fredssamtal, USA trycker på för detta. Det finns ett momentum, säger Cecilia Hull Wiklund.

– EU-satsningen syftar till att bidra till detta momentum. Och om det blir samtal som leder till ett fredsavtal under de kommande 18 månaderna, kommer EU i stället för att ge stöd till samtalen att rikta in sig på att ge stöd till implementeringen av fredsavtalet. Det vore fantastiskt. Det finns en oerhörd törst efter fred hos Afghanistans befolkning.

Foto: UN Photo/Eric Kanalstein