Mimmi söker lösningen på vår tids krig

Mimmi Söderberg Kovacs är chef för FBA:s program för forskning och utveckling. I ett nytt projekt undersöker hon och hennes kollegor världens religiöst definierade konflikter. ”Av världens inbördeskrig är 82 procent i dag islamistiska. Vi måste ha mer kunskap om detta för att kunna bygga fred i framtiden”, säger Mimmi.

I projektet ”Fredlig lösning på jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred” arbetar Mimmi tillsammans med ett internationellt forskarteam vid Uppsala universitet. Projektet har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond och ska löpa från 2016 fram till början av 2021.

I dag pågår drygt 50 väpnade konflikter i världen. Länge minskade både antalet väpnade konflikter och antalet dödsoffer relaterat till dem. Detta har förändrats, bland annat på grund av det extremt våldsamma kriget i Syrien, där IS är en av parterna som står för brutaliteten, och genom att IS har expanderat geografiskt. I fjol fanns IS representerat i tolv länder, bland annat Afghanistan, Libyen, Egypten, Nigeria och Tchad.

– Trenden är att de religiöst definierade väpnade konflikterna har ökat den senaste tiden, jämfört med icke-religiöst definierade konflikter. Majoriteten av dessa religiösa konflikter är islamistiska. Vi vill ta reda på vad det beror på, säger Mimmi.

Forskningsprojektet ska utmynna i flera akademiska rapporter och artiklar. Definitionen av en islamistisk konflikt som används är att om någon av de stridande parterna själva definierar sina politiska mål i islamistiska termer, till exempel att man strider för sharialagar, så räknas det som en islamistisk konflikt. Det är inte en helt enkel gränsdragning.
– Egentligen handlar konflikterna ofta om annat också. Vissa ledare spelar på problem i samhället och klär det i religiösa ord. Det är svårt att säga vad som verkligen är en religiös konflikt, säger Mimmi.

En teori är att världssamfundet har blivit bättre på att lösa andra typer av konflikter, vilket gör att en oproportionerligt stor del av de konflikter som kvarstår är religiöst motiverade.
– De religiösa konflikterna verkar vara svårlösta med vanliga metoder som fredsavtal och medling. Vi vill veta varför och hur man kan arbeta för att lösa dem.

Forskargruppen har redan sett att en islamistisk konflikt oftare går att lösa om den förblir lokal. Det finns några sådana exempel, bland annat fredsavtalet mellan Filippinernas regering och Moro Islamic Front.
– Men om en lokal konflikt sprider sig över gränser och om den islamistiska organisationen som ligger bakom ansluter sig till den internationella jihadrörelsen, då blir det mycket svårare att hitta en lösning, säger Mimmi.

Hon har särskilt studerat Boko Haram, som i början kämpade för sharialagstiftning i norra Nigeria. Därefter anslöt de sig till IS och nu är Boko Harams mål att inrätta en islamisk stat i stora delar av Västafrika.
– Hur kan man förhandla med dem om sådana krav? Och vem ska man ens förhandla med, lokala företrädare eller någon annan? Det blir mycket mer komplicerat.

En annan fara med lokala islamistiska grupper som ansluter sig till globala islamiströrelser som IS eller al-Qaida kan vara att radikala anhängare av de globala rörelserna reser till de lokala konflikterna för att delta som krigare.
– Lokala konflikter kan radikaliseras snabbt på grund av tillresta utländska krigare. De utländska krigarna utgör också ett hot när de återvänder till sina hemländer. Det finns risk för att vi kommer att få se IS-krigare som återvänder till Europa från Irak, efter offensiven mot IS i Irak. Det är klart att det stärker rädslan för terrordåd i Europa, säger Mimmi.

Konfliktprevention kan vara ett sätt att motverka detta; lokalt arbete på bred front kan minska risken för att människor ansluter sig till de extrema rörelserna.
– Man måste motarbeta själva tankegodset. Jag tror inte att militära insatser kan lösa allt. IS är till exempel hårt tillbakapressade i Irak och Syrien nu. Men de kan uppstå på andra ställen. Det religiösa elementet i den här typen av konflikter gör att en rörelse som blir militärt besegrad inte behöver känna sig besegrad ideologiskt – tron finns ju kvar.

Mimmi är noga med att poängtera att varken religion eller islam i sig är konfliktskapande.
– Religion kan användas för att bygga fred också. Både i Tensta och i norra Nigeria kan lokala religiösa ledare använda tron för att påverka positivt. Bra religiösa ledare kan underminera de extrema rörelsernas tolkningar av islam. Samhället behöver bygga allianser.

– Jag tror att det är vissa stora händelser, som krigen i Irak och Afghanistan, som har radikaliserat en mycket liten minoritet av alla muslimer, som sedan med hjälp av ny teknik har kunnat bygga ett globalt jihadistiskt nätverk. Vi måste verka för att minska förutsättningarna för att det här nätverket vinner mark i lokala konflikter.

Typiskt för många islamistiska väpnade grupper är att det finns en djupt religiös ledarskara, medan den stora massan som ansluter sig till gruppen sällan är ideologiskt motiverad. Det kan till exempel handla om unga män som har svårt att få jobb och därför väljer att gå ut i strid.
– Det kan faktiskt innebära öppningar. Man kan hitta lokala militära ledare för de här grupperna att förhandla med, som inte är lika radikala som det högsta politiska ledarskapet och som är mer benägna att hitta lösningar. Kanske kan flera små, lokala fredsprocesser vara ett sätt att underminera en hel stor rörelse. I kombination med militärt tryck kan lokala ledare erbjudas en väg ut genom förhandlingar. Jag tror att vi måste vara kreativa för att hitta lösningar på de här konflikterna.

Läs mer

För att läsa mer om FBA:s arbete med forskning, klicka här. För att läsa mer om FBA:s konfliktförebyggande arbete, klicka här.

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

27 år efter kriget – vilka utmaningar återstår för Bosnien och Hercegovina?

För nästan tre decennier sedan avslutades kriget i Bosnien och Hercegovina, men freden är fortfarande skör. Geografisk uppdelning, obearbetade minnen från kriget och ett komplicerat statsskick göder konflikter både mellan olika etniska grupper och mellan makthavare och vanliga medborgare. FBA har i uppdrag att bidra till fredsbyggande i landet – men finns förutsättningar för att lyckas? Lejla Hastor är projektledare för FBA:s arbete med Bosnien och Hercegovina.

2022-12-01 07:45
""

Våra samarbetsländer

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Läs mer om de länder där vi arbetar

FBA-BLOGGEN

Läs våra publikationer

Gender Assessment of the 2021 Electoral Process in Puntland

On October 25, 2021, Puntland became the first federal member state in Somalia to hold democratic elections to district councils. “One person one vote” elections were conducted in three “early districts” of Eyl, Ufeyn and Qardho. In addition to their historic significance, these elections offer an important opportunity to learn lessons, not least when it comes to the promotion of gender equality and the political participation of women.

Dokument
Attribut
Författare:
FBA, Puntland Development and Research Center
År:
2022
Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

FBA i Ukraina

Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

Så här bistår FBA
FBA delar ut bidrag till ideella organisationer som arbetar med fred och säkerhet

Stöd till civilsamhället

FBA delar ut bidrag till ideella organisationer som arbetar med fred och säkerhet

Läs mer och ansök

KOMMANDE KURSER

Porträtt av Carl Fredrik Birkoff

Carl Fredrik Birkoff

Carl Fredrik Birkoff är projektledare för FBA:s arbete med Östeuropa

Läs mer om våra experter

Twitter