Livet på ett fältkontor i Georgien

Mika, kan du berätta mer om ditt uppdrag?

– Javisst. EUMM har tre fältkontor i Georgien, jag är biträdande chef på ett av de kontoren. Det är cirka 65 anställda på mitt kontor och de flesta jobbar som monitorer. Det innebär att de är ute på patruller längs med den administrativa gränslinjen mot Sydossetien, en av de två regioner som de facto bröt sig ut ur Georgien efter Sovjetunionen fall. Monitorerna bevakar vad som händer i området i enlighet med det avtal som etablerades efter stridigheterna 2008. Monitorerna besöker även georgisk polis och militär för att få insyn i deras verksamhet, och de samtalar med civilbefolkningen och representanter från civilsamhället för att rapportera om och indirekt hjälpa de människorna som drabbats av konflikten. Jag som chef är mest inne på kontoret, men minst en gång i veckan försöker jag följa med på en patrull.

Hur skulle du beskriva läget i Georgien i dag?

– I dag är läget generellt sett stabilt men den pågående konflikten i Ukraina skapar viss oro då det finns en hel del kopplingar. EUMM finns på plats sedan stridigheterna 2008, och vi fyller ett viktigt behov. Vi lyckas göra skillnad, skapa säkerhet så att folk kan leva sina vanliga liv. Konflikten är långtifrån löst, men vi bidrar till stabilitet och normalisering.

Du sekunderades till Georgien i januari 2015. Vad har du gjort innan?

– Jag har jobbat i fem år med FBA:s utbildningsverksamhet, jag är tjänstledig därifrån just nu. Tidigare har jag arbetat i sammanlagt 15 år i olika internationella fredsinsatser. Jag har bland annat varit Head of Logistics i Temporary International Presence in Hebron (TIPH) i Palestina, och Liaison Officer för EUPOL Afghanistan. I botten är jag civilekonom och reservofficer. Mina första utlandsinsatser gjorde jag inom Försvarsmakten, sen gick jag över till det civila.

– Kurserna var jättegivande. Kursen i skydd mot risker i konfliktområden är otroligt användbar i min vardag nu, eftersom EUMM bedriver en fältnära verksamhet där man utsätts för risker. Och kursen för genusrådgivare gav mycket praktiska tips som jag har möjlighet att använda som chef, för att driva jämställdhetsfrågor. På mitt initiativ tar vi till exempel upp genderfrågor på varje veckomöte på fältkontoret nu. Vi ser till att vi når både män och kvinnor när vi är ute och intervjuar lokalbefolkningen, så att vi får en komplett bild. Och vi försöker analysera våra resultat ur ett genusperspektiv. Det gäller att få en systematik i det.

Hur ser du på framtiden för EUMM?

– Det som engagerar mig mest just nu är den pågående omstruktureringen. Vi utvecklar vår organisation för att kunna verka mer effektivt samtidigt som vi försöker anpassa våra arbetsmetoder och ta hänsyn till hur läget har utvecklats sedan 2008. Jag ser detta som ett nödvändigt arbete eftersom vi behöver frigöra resurser till andra konflikter, till exempel EU-insatsen i Ukraina. Med en stärkt organisation och ökad förmåga kan EUMM fortsätta att bidra till att lösa konflikten i Georgien.