Hybrida hot kan förekomma under lång tid. I Ukraina användes hybrida hot långt innan annekteringen av Krim och den fullskaliga invasionen, sedan övergick hoten till hybrid krigföring. Hybrida hot kan också användas för att påverka val långt innan den aktuella valdagen, och genom politiska maktskiften påverka länders strategiska intressen och utveckling.

Bakom de hybrida hoten finns en aktör, vanligtvis en auktoritär stat eller dess ombud, vars mål är ökat inflytande globalt, över en region eller ett land. Genom att utnyttja sårbarheter i samhällen går det att påverka den sociala sammanhållningen, vidga klyftor mellan grupper och underminera medborgares förtroende för demokratiska institutioner.

För att öka samhällens resiliens mot hybrida hot krävs ökad medvetenhet hos såväl statliga som privata aktörer och civilsamhället om hybrida hot, men också vaksamhet på otillbörlig informationspåverkan från utländska aktörer och försök att undergräva fri- och rättigheter.

Kapacitetstärkande åtgärder kan vara att värna demokratiska grundfundament och stärka skyddet för fria val, men också om utbildningsinsatser som ökar mediakunskap och förståelsen för informationsmiljön, liksom skydd av kritisk infrastruktur och ökat samarbete mellan demokratiska stater för att skapa strategier och verktyg för att motstå hybrida hot.

Inom EU och Nato växer forskning fram som kan användas för att förbättra såväl förmåga att analysera sårbarheter, förutse risker och vidta åtgärder för att öka resiliensen mot hybrida hot. Sårbarheterna kan finnas inom flera samhällsdomäner, och både på internationell, nationell och lokal nivå.

Skydd av fria val

Demokratin är på tillbakagång globalt samtidigt som auktoritära styrelseskick vinner mark. Fria val står inför många utmaningar som konflikter, politisering av valprocesser, hybrida hot samt kriser som pandemier, naturkatastrofer och klimatförändringar.

Komplexa hybrida hot riktade mot valprocesser innebär en allt svårare utmaning för valintegriteten. Att skydda fria val handlar om att upptäcka och hantera störningar och genomföra förebyggande åtgärder långt innan själva valet äger rum, inte bara under och efter valet. Liksom vid hybrida hot i övrigt behöver sårbarheter och egen förmåga identifieras, möjliga konsekvenser bedömas och riskreducerande åtgärder utvecklas. Arbetet kräver löpande uppföljning och anpassning i takt med att hoten förändras. Demokratiska institutioner och aktörer i FBA:s samarbetsländer är i många fall i behov av stöd – till exempel valmyndigheter, säkerhetssektorn och andra nyckelaktörer inom valområdet.

Vad gör FBA?

Utbildning och rådgivning

FBA erbjuder behovsanpassad och skräddarsydd utbildning och rådgivning till aktörer i samarbetsländer och partners om hur de kan utveckla bättre resiliens mot hybrida hot. Utbildningarna baseras på forskning och modeller som är framtagna av Hybrid Center of Excellence och European Commission’s Joint Research Centre. Det kan till exempel handla om att analysera sårbarheter och motverka risker. FBA erbjuder även rådgivning och utbildning om planering och genomförande av val i konfliktkänsliga sammanhang – inklusive strategier för att identifiera, förebygga och hantera potentiella hybridattacker och våldsamma situationer som kan uppstå i samband med val.

Forskning

FBA har forskararbetsgrupper och utlyser forskningsmedel för att fördjupa kunskapen om hur praktiskt tillämpbara metoder för att skapa resiliens mot hybrida hot och skydd av fria val kan vidareutvecklas.

Personalbidrag

FBA sänder ut civila experter som arbetar med att skapa resiliens mot hybrida hot till internationella insatser.

FBA bidrar även med personal till valobservationsinsatser som regeringen beslutat om att Sverige ska delta i.

Våra samarbetsländer

Kunskaper om hur resiliens mot hybrida hot och skydd av fria val kan stärkas kompletterar också geografiska och tematiska strategier inom det svenska internationella utvecklingssamarbetet.