Ukraina reformerar sitt försvar mitt under kriget

Militära reglementen kan låta tekniskt. I praktiken styr de vardagen för dem som tjänstgör: ansvar, ledarskap, disciplinära processer, rättigheter och möjligheten att få sin sak prövad.

För Ukraina är frågan akut. I ett långvarigt krig avgörs försvarsförmåga inte bara av militär kapacitet, utan också av om människor upplever att institutionerna är rättvisa, begripliga och värda att lita på. Ukraina har idag Europas största försvarsmakt och en stor del av landets offentliga utgifter går till försvaret. Försvarssektorns storlek och vikt innebär att den också är central för Ukrainas långsiktiga samhällsutveckling, euroatlantiska integration och fortsatta demokratiresa.

Majoriteten av dem som i dag tjänstgör i Ukrainas försvarsmakt levde civila liv före den fullskaliga invasionen. De var företagare, föräldrar, studenter, anställda och arbetsgivare. Nu bär de landets försvar. En dag ska många av dem tillbaka till civila liv.

– Försvar handlar inte bara om vapen och artilleri. Det handlar också om människorna i systemet, säger Carin Göransson Cederstrand, programansvarig för Ukraina vid FBA.

Regler som märks i människors vardag

Under FBA:s generaldirektör Per Olsson Fridhs besök i Kiev arrangerade FBA och den ukrainska organisationen Frontline Reforms det första i en serie samtal om demokratisk civil kontroll och reformen av regelverken för Ukrainas försvarsmakt.

Bland deltagarna fanns representanter för Ukrainas försvarsministerium, parlamentet, generalstaben, den militära ombudsmannainstitutionen, civilsamhället och internationella partner.

Regelverken behöver fungera i en försvarsmakt som på kort tid vuxit kraftigt, där människor med civil bakgrund blivit en del av försvaret. Det handlar om hur ansvar fördelas, hur ledarskap utövas, hur klagomål hanteras och hur rättigheter skyddas även under krig.

Olha Reshetylova, Ukrainas militära ombudsman, beskriver arbetet som en nödvändig del av att stärka den demokratiska civila kontrollen över försvarssektorn.

– Vi måste tänka om kring filosofin och arbetssätten för hur mänskliga resurser hanteras, med början i de grundläggande principer som kommer till uttryck i de militära reglementena. Det är en svår, impopulär men nödvändig process, säger hon.

Enligt henne behöver reformen drivas i dialog med militären och med djup förståelse för verkligheten inom försvarsmakten.

– Om vi bara fokuserar på operativ förmåga och glömmer de mänskliga dimensionerna, rättigheterna för dem som tjänstgör och försvarsinstitutionernas legitimitet, kommer tilliten till institutionerna på sikt att börja spricka, säger Carin Göransson Cederstrand.

Ett tydligare socialt kontrakt

Landet behöver fatta snabba beslut, anpassa sig till nya hot och hålla fronten. Samtidigt behöver institutionerna förändras för att gå i takt med tiden och för att ligga i linje med EU- och Natostandarder.

I samtalen med ukrainska aktörer återkom behovet av ett tydligare socialt kontrakt mellan staten och dem som tjänstgör. Det handlar om ledarskap, arbetsvillkor, rotation, tydligare tjänstgöringstider och möjligheten att hamna på rätt plats i systemet.

För Ukraina är det en del av förmågan att mobilisera, behålla och ta tillvara människor i ett långvarigt krig.

– Ukraina har under ett enormt tryck visat en förmåga att genomföra reformer med både beslutsamhet och hastighet. Det finns något här som alla kan lära av, säger Per Olsson Fridh.

Försvarsreform blir därmed inte ett sidospår till kriget. Den blir ett sätt att stärka landets uthållighet – för soldaterna, för veteranerna, för institutionerna och för samhället som helhet.

Europa kommer också för att lära

Relationen mellan Ukraina och landets internationella partner har förändrats. Stödet går inte längre bara i en riktning.

Yulia Marushevska, medgrundare av Frontline Reforms, beskriver reformen av Ukrainas militära reglementen som ett strategiskt projekt för både ukrainskt och europeiskt försvar.

– Vi ser Ukrainas försvar som en del av Europas framtida försvar. Vi behöver tala samma språk, och vi behöver börja lära oss det språket, säger hon.

– Ukraina har lärt sig, till ett mycket högt pris, hur modernt försvar ser ut. Nu finns ett läge där våra partner också kan lära av oss.

FBA stöder reformer i gränslandet mellan säkerhet och utveckling

FBA stöder reformprocesser som Ukraina själv driver, i gränslandet mellan säkerhet, demokratisk styrning och institutionell utveckling. Där möts militärt stöd och civilt utvecklingssamarbete – men de överlappar inte alltid.

Här finns flera avgörande frågor för Ukrainas långsiktiga motståndskraft: ledarskap, rättigheter, civil kontroll och demokratisk styrning, upphandling, förtroende och relationen mellan försvarsmakten och samhället.

– FBA:s mervärde är att vi verkar i utrymmet mellan säkerhet och utveckling, och att vi har lång erfarenhet av att arbeta med reform av säkerhetssektorn i länder som befinner sig i konflikt eller krig, säger Per Olsson Fridh.

FBA samarbetar med Frontline Reforms i arbetet med nya militära reglementen och har ett samförståndsavtal med Reform Support Office vid Ukrainas försvarsministerium. FBA samarbetar också med Ukrainas veteranministerium, bland annat kring analys, uppföljning av regional veteranpolitik, givarsamordning och insatser som stärker veteraners möjligheter att återvända till civilt liv.

Ett försvar människor kan lita på – och återvända från

Frågan om tillit slutar inte vid fronten. De människor som tjänstgör i dag är också framtidens veteraner, arbetstagare, företagare, föräldrar, lokala ledare och medborgare. Hur de möter staten under sin tjänstgöring påverkar hur de återvänder till samhället.

För Ukrainas veteranminister Natalia Kalmykova är kärnan i veteranpolitiken ekonomisk självständighet. Det handlar om arbete, företagande och om att veteraner ska kunna använda sina erfarenheter i civila sammanhang.

– Vi ser veteranpolitiken som en investering, säger hon.

Därför hänger försvarsreform, veteraners återintegrering och social sammanhållning ihop. Ett försvar som människor kan lita på behöver inte bara kunna skydda landet. Det behöver också vara en institution som människor kan lämna med värdighet, rättigheter och en plats att återvända till.

– Arbetet med veteraners återintegrering börjar inte efter kriget. Det börjar den första dagen av kriget. Planeringen för dagen efter behöver finnas med redan nu, säger Per Olsson Fridh.

Den insikten följde med hem från Kiev: långsiktig säkerhet byggs inte bara med militär kapacitet. Den byggs också med regler som människor förstår, institutioner de litar på och ett samhälle som kan ta emot dem som återvänder från kriget.

Läs mer om FBA:s arbete i Ukraina.