FBA:s forskningsbidrag 2026

FBA:s forskningsbidrag är ett av myndighetens verktyg för att säkerställa att arbetet för fred och säkerhet vilar på evidens. Bidraget kan endast sökas av medlemmar i FBA:s forskararbetsgrupper. Under hösten 2025 utökade FBA sina forskararbetsgrupper med 23 nya medlemmar, vilket har lett till en markant ökad konkurrens i årets utlysning.

– Vi har sett ett ovanligt högt söktryck i årets utlysning, med forskningsprojekt av hög kvalitet och många för FBA relevanta teman, vilket är mycket glädjande, säger FBA:s forskningschef Johanna Malm.

De beviljade projekten behandlar högaktuella ämnen. Bland annat undersöks hur befolkningarna i Georgien, Serbien, Estland och Nordmakedonien uppfattar demokratibistånd. Forskningen kommer även att belysa var i världen de största gapen finns mellan valprocessers integritet och väljarnas tillit till valen, samt vilka hybrida hot som utgör de största riskerna i dessa kontexter.

Vidare kommer projekten att generera ny kunskap om skärningspunkten mellan avväpning, demobilisering och återintegrering och agendan för unga, fred och säkerhet genom en fallstudie som jämför Bosnien och Herzegovina och södra Filippinerna. Ett annat projekt vidareutvecklar ett globalt dataset om kvinnors deltagande i fredsförhandlingar.

Utöver det stora antalet ansökningar har det under årets utlysningsprocess genomförts rekordmånga konsultationer mellan ansökande forskare och FBA:s praktiker. Syftet har varit att stärka kopplingen mellan forskning och praktik.

– Den här typen av förberedande konsultationer bidrar inte bara till att utveckla forskningsförslag av hög vetenskaplig kvalitet, utan också till mer praktiskt användbara projektidéer. Det ger verksamhetsnära forskning som stärker evidensbaserat konfliktförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete, säger Johanna Malm

Forskningsprojekten som får finansiering 2026

Public Preferences for Democracy Aid in Post-Conflict States

Forskare: Magnus Lundgren

Projektet undersöker allmänhetens inställning till demokratibistånd i postkonflikt-staterna Armenien, Bosnien och Hercegovina, Georgien och Nordmakedonien. Genom intervjuer och enkätexperiment utforskar studien hur medborgare i dessa stater värderar demokratibistånd i relation till andra typer av bistånd, samt hur faktorer som konfliktpåverkan och landets kontext påverkar medborgarnas preferenser. Genom att identifiera vilka typer av bistånd, leveranskanaler och givare som uppfattas som legitima av allmänheten, syftar projektet till att bidra med kunskap om hur demokratibistånd kan utformas för att få lokalt genomslag samt om hur hybridhot i postkonfliktländer kan förebyggas eller motverkas.

Threats to Electoral Trust: Mapping Vulnerabilities for Targeted Democracy Assistance

Forskare: Hannah Chapman & Holly-Ann Garnett

Projektet studerar uppfattningar om valintegritet, närmare bestämt skillnaden mellan den faktiska kvaliteten på val och allmänhetens förtroende för valen, samt hur hybridhot-aktörer drar nytta av denna diskrepans. Genom utvecklingen av ett så kallat Electoral Integrity Perception Gap Index identifierar studien var uppfattningsklyftorna är mest påtagliga globalt, vilka befolkningsgrupper som är mest sårbara och vilka hybridhot som mest underminerar dessa gruppers förtroende. Genom analys av såväl befintlig som nyinsamlad data från enkätundersökningar i Estland, Serbien, Moldavien och Georgien tillhandahåller studien praktiskt användbar kunskap för organisationer som arbetar med demokratibistånd.

From Conflict to Peace: Reintegration Trajectories of Former Young Combatants in Post-Conflict Southern Philippines and Bosnia and Herzegovina

Forskare: Primitivo III Cabanes Ragandang & Vanja Petricevic

Projektet undersöker hur före detta unga kombattanter återuppbygger sina liv i de två postkonfliktkontexterna Bangsamoro-regionen i södra Filippinerna och Bosnien och Hercegovina. Projektet utforskar sambandet mellan avväpning, demobilisering och återintegrering (DDR) och unga, fred och säkerhet (YPS) och betraktar återintegrering som en intergenerationell, social och emotionell process snarare än en teknisk slutpunkt. Studien undersöker hur kön, minnespolitik, samhällsengagemang och digitala informationsmiljöer formar upplevelser av återintegrering över tid.

Polarization and Emerging Autocracy Along the Euro-Eurasian Faultline: Adapting Track Two Dialogue to Develop Depolarization Interventions in Georgia

Forskare: Julia Palmiano Federer

Projektet undersöker graden av polarisering i Georgien och möjligheterna att tillämpa så kallade Track Two-dialoger inte endast i situationer med väpnade konflikter, utan även vid sociala konflikter och politisk polarisering. Inom ramen för projektet utvecklas en ny konceptuell modell som anpassar Track Two-metoder för att användas i insatser mot polarisering. Syftet är att bidra med kunskap som kan ligga till grund för framtida depolariseringsinitiativ i såväl Georgien som i andra kontexter i Europa som präglas av tilltagande auktorisering och demokratisk tillbakagång.

Globalizing Ukraine's Foreign Policy: Practices, Institutionalization, and Alignment with the EU

Forskare: Maryna Rabinovych

Detta förslag undersöker utvecklingen av Ukrainas utrikespolitik under krigstid med fokus på Ukrainas löpande interaktioner med partners samt institutionaliseringsprocesser och anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Tillsammans kommer projektet att belysa hittills outforskade aspekter av Ukrainas utrikespolitiska utveckling och ge rekommendationer för att stärka den utrikespolitiska samordningen mellan EU och Ukraina.

Expanding and Publishing the Women’s Participation in Peace Negotiations Dataset, 1990–2026

Forskare: Miriam Anderson

Detta projekt kommer att utöka ett existerande globalt dataset om kvinnors deltagande i fredsförhandlingar (1975–2020) genom att lägga till information för åren 2021–2026 samt en ny variabel om civilsamhällets deltagande. Projektet bidrar därmed till den hittills begränsade forskningen om genusdimensioner i fredsprocesser. Bland annat kommer projektet att etablera en öppen webbplats som utöver data om själva deltagandet också rymmer korta sammanfattningar om varje förhandlingstillfälle.

NATO Adaptation after Global Crises: From Afghanistan to Ukraine

Forskare: Heidi Hardt

Projektet studerar hur NATO anpassar sig till kriser och har som målsättning att förklara varför NATO ibland stagnerar eller anpassar sig olika över i samband med kris. Projektet testar en ny teori om ’anpassning i marginalen’ som ifrågasätter den konventionella förväntningen att de mest närliggande, högt uppmärksammade kriserna driver den största förändringen. Genom att jämföra NATO:s svar på kriserna kopplade till Krim 2014, Afghanistan 2021 och Ukraina 2022 ger projektet vägledning för hur man kan underlätta en mer effektiv politisk och militär anpassning bland NATO:s allierade i kriser.

Läs mer om FBA:s forskningsbidrag.