FBA bidrar till stärkt motståndskraft mot hybrida hot i Moldavien

–Vi genomförde i förra veckan en tvådagars workshop med 16 myndigheter från moldaviska försvars- och säkerhetssektorn för att de tillsammans ska kunna öva på att hantera hybrida hot och stärka landets demokratiska motståndskraft utifrån en gemensam lägesbild, säger Fredrik Konnander, senior specialist vid FBA.

Ryssland har bedrivit ett alltmer intensivt hybridkrig på senare år för att motverka Moldaviens pro-europeiska riktning, och pekas i den nationella säkerhetsstrategin ut som landets främsta hot. Det är en stor förflyttning för Moldavien, som varit en del av Sovjetunionen, och fortfarande inom sitt territorium har en utbrytarstat, Transnistrien, där en rysk styrka finns kvar.

Angreppen omfattar cyberattacker, sabotage, ekonomisk och energimässig utpressning, omfattande röstköp, allt understött av ständiga desinformationskampanjer. De ryska hybridattackerna utnyttjar sårbarheter och syftar till att så splittring i samhället, liksom att störa demokratiska institutioner och deras beslutsprocesser.

–Moldavien befinner sig i frontlinjen av ett hybridkrig och utsätts regelbundet för påverkan som syftar till att underminera landets säkerhet och demokratiska utveckling. Detta ställer höga krav på moldaviska myndigheters förmåga att agera samordnat, effektivt och långsiktigt, därför är det viktig att utveckla denna kapacitet, säger Sara Eliasi Swahn, senior specialist vid FBA.

Moldavien är neutralt enligt konstitutionen, men har sedan länge ett samarbete med Nato. Det bilaterala samarbetet startade 1994 när Moldavien gick med i Partnerskap för fred. Annekteringen av Krim 2014 och intensiteten i hybridkriget har lett till att Nato ökat sitt stöd till Moldavien, bland annat genom program för kapacitetsuppbyggnad inom försvaret.

Den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 fortsätter att ha en stark destabiliserande effekt, även på Moldavien. Ryska missiler och drönare kränker regelbundet landets luftrum och mer än en miljon ukrainska flyktingar har passerat genom Moldavien, vars egna befolkning endast uppgår till drygt tre miljoner.

Moldavien har också engagerat sig i reformer baserade på associationsavtalet med EU från 2014, och kort efter den fullskaliga ryska invasionen av grannlandet Ukraina 2022 fick båda länderna kandidatstatus i juni samma år.

–Moldavien har med stöd från EU, Sverige, Nato och andra partners, stärkt sin demokratiska motståndskraft, men påverkas starkt av närheten till Ukraina och utvecklingen i regionen, vilket präglar de framtidsscenarion som övades, säger Kicki Westin, specialist vid FBA.

Moldavien har stärkt sin lagstiftning, byggt upp nya myndigheter och utvecklat både policy och strategi på ett antal centrala områden för att bättre kunna förebygga, förbereda sig för och hantera komplexa och föränderliga säkerhetsutmaningar. I detta arbete har hybridhot och desinformation identifierats som centrala prioriteringar och integrerats i nationella policyer och institutionella reformer. Sammantaget syftar dessa åtgärder till att förbättra samordningen, öka beredskapen och stärka Moldaviens övergripande resiliens mot mångdimensionella och sektorsövergripande hot.

Samarbetet med Nato är en central del av FBA:s satsning på att möta hybrida hot. I workshopen medverkade även Myndigheten för psykologiskt försvar med ett pass om informationspåverkan.

Fakta: Nato-program i Moldavien

Defence and Related Security Capacity Building, (DCB) eller initiativet för uppbyggnad av försvars- och relaterad säkerhetskapacitet är ett Nato-program som tillhandahåller strategisk rådgivning och praktiskt stöd till partnerländer, som Moldavien, för att hjälpa dem att bygga kapacitet inom områden där Nato har särskild expertis. Initiativet syftar till att möjliggöra utvecklingen av livskraftiga, effektiva och motståndskraftiga försvarsinstitutioner i Natos partnerländer och anpassas efter varje partners specifika behov. Insatserna kan omfatta allt från strategisk rådgivning på hög nivå om försvars- och relaterade säkerhetsreformer samt institutionsbyggande, till praktiskt stöd för utveckling av försvarsförmågor och lokala styrkor, liksom specifika projekt till stöd för dessa mål.

Därutöver bistår Professional Development Programme (PDP) eller programmet för professionell utveckling intresserade partnerländer med att utveckla den professionella kompetensen hos civil personal som är anställd inom försvars- och säkerhetsinstitutioner. Programmet bidrar därigenom till att stärka effektiviteten i den civila och demokratiska kontrollen av säkerhetssektorn.

PDP-programmet samarbetar med den lagstiftande och den verkställande makten för att:

• stärka den professionella kompetensen hos nyckelpersoner inom den civila förvaltningen med ansvar för nationell säkerhet och reformarbete,

• bidra till ökad motståndskraft i statliga institutioner genom att fokusera på kompetensen hos personal med ansvar för att hantera säkerhetsutmaningar,

• bygga kapacitet hos organisationer för professionell utveckling och därigenom direkt bidra till att etablera långsiktigt hållbara, lokala utbildningsstrukturer inom försvars- och säkerhetssektorn,

• möta sektorsspecifika behov, inklusive ett effektivt genomförande av särskilda reformkoncept och strategier