ICAN:s idoga påverkansarbete gav konvention om kärnvapenförbud

I juli 2017 enades 122 länder om en FN-konvention om ett kärnvapenförbud, ett av dem var Sverige. Det beskrivs som en historisk bedrift och förärade ICAN Nobels fredspris. Men vägen dit har varit lång och mödosam. Det vet de svenska organisationerna IKFF och SLMK, som driver ICAN i Sverige, och fått bidrag från FBA.

ICAN står för International Campaign to Abolish Nuclear Weapons och är en global kampanj för att avskaffa kärnvapen som samlar 468 ickestatliga organisationer i över hundra länder. I Sverige drivs ICAN av Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) med bidrag från FBA:s stöd till civilsamhället för fred och säkerhet. Bägge organisationerna ingår även i kampanjens internationella styrgrupp.

Kampanjen för att avskaffa kärnvapen lanserades 2007 med ambitionen att starta en gräsrotsrörelse liknande den som bidrog till förbudet mot antipersonella minor 1997, International Campaign to Ban Landmines. Kärnvapenstaterna och de flesta av deras allierade valde att inte delta i förhandlingarna om konventionen om ett kärnvapenförbud. ICAN:s strategi blev att istället försöka få icke-kärnvapenstater att förhandla fram en konvention genom att belysa de humanitära konsekvenserna av kärnvapen.

– Internationellt fortsatte vi att driva på staterna att inleda förhandlingar om ett kärnvapenförbud. I Sverige arbetade vi samtidigt för att få upp kärnvapenfrågan i riksdagen, berättar Josefin Lind, generalsekreterare för SLMK.

Åren 2013-2014 arrangerades tre konferenser om de humanitära effekterna av kärnvapen; i Oslo, Nayarit och Wien. ICAN samordnade deltagande civilsamhällesorganisationer, höll egna anföranden och gav expertutlåtanden.

Konferenserna slog fast att världen saknar beredskap att hantera en kärnvapendetonation och att kärnvapen därför måste förbjudas. Därefter inleddes arbetet med att få stöd i FN:s generalförsamling och till slut öppnades en möjlighet för förhandlingar under fyra veckor. Få trodde då att förhandlingarna skulle leda till en färdig konvention, men ICAN strävade målmedvetet vidare.

– Vi agerade mellanhand för information mellan stater, förmedlade idéer och kompromisser och drev på där ICAN hade en stark ståndpunkt – att de humanitära principerna om mänskliga rättigheter och rätten till vård skulle respekteras, säger Josefin Lind.

Den 7 juli 2017 antogs konventionen om ett förbud mot kärnvapen på en FN-konferens i New York – det enda massförstörelsevapnet som inte omfattats av ett internationellt förbud. Biologiska vapen förbjöds redan 1972 och kemiska vapen tjugo år senare. Och ICAN förärades Nobels fredspris 2017 för sitt arbete.

Malin Nilsson, generalsekreterare för IKFF, anser att engagemanget i ICAN stärkt organisationens nationella påverkansarbete och lyfter särskilt fram att man informerat utrikesdepartementet om vilka frågor som var centrala inför och under förhandlingarna och vilket stöd det fanns för ett kärnvapenförbud bland civilsamhället i andra stater.

– Vi fokuserar vårt påverkansarbete där vi har störst möjlighet att nå fram och jobbar med att få in våra frågor i större civilsamhällessammanhang för att på så sätt multiplicera vår röst, säger Malin Nilsson och konstaterar att det strategiska samarbetet med större organisationer, många med lokal förankring, har bidragit till att stärka kärnvapenkonventionens legitimitet och bygga folkligt stöd.

För IKFF var det viktigt att få in ett tydligt genusperspektiv i konventionstexten.  
– Därför har vi lyft in hur investeringar i kärnvapenprogram stjäl resurser från vård och skola, bristen på kvinnors deltagande i beslut som rör kärnvapen och hur patriarkala strukturer upprätthåller några få staters totala våldskapital över resten av världen och står i vägen för nedrustning. På så sätt har vi kunnat förankra frågan i målgrupper som annars inte tagit del av kärnvapendebatten och vi ser idag ett stort stöd inom feministiska rörelser, säger Malin Nilsson.

Men än är organisationernas arbete inte över. För att konventionen om ett kärnvapenförbud ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar den, det vill säga förbinder sig att genomföra den. När Nobels fredspris delades ut den 10 december 2017 hade 53 länder skrivit under konventionen och tre länder hade även ratificerat den.

Sverige har ett långt engagemang i internationella nedrustningsfrågor, men har ännu inte skrivit under konventionen. En utredning med uppdrag att analysera konsekvenserna av att Sverige antar konventionen har tillsatts och uppdraget ska redovisas den 31 oktober i år.

– Nu jobbar vi på att stärka debatten och öka pressen på svenska beslutsfattare. Sverige kan bli ett intressant nyckelland för att fler länder ska ansluta sig, menar Josefin Lind.

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

Satsning på stöd till fredsprocessen i Mali

Fredsprocessen i Mali går skakigt och säkerhetssituationen är fortsatt svår i stora delar av landet, inte minst för kvinnor. Nu satsar FBA på stöd till de regionala team för dialog och medling som finns i Mali, och på att utbilda nyckelpersoner i Malis statsförvaltning i ett jämställdhetsperspektiv på fredsarbete.

2019-04-24 10:36

Fler nyheter

Läs våra publikationer

Image description

Executive Summary: Report on UN-FBA joint Learning Forum on Youth, Peace and Security

On 5-7 December 2018, FBA hosted a joint UN learning forum on youth, peace and security. This is an executive summary of the forum that was held at the island of Sandö, Sweden.

Dokument
Attribut
Författare:
FBA
År:
2019

VI I FÄLT

FBA-BLOGGEN

  • Skrivet av Jenny Norman

    På uppdrag i ett land som många därhemma aldrig hört talas om

    Jag befinner mig i Bangui och kvicksilvret i termometern börjar närma sig 40 grader. Utanför byggnaden jag står vid finns flera kvinnor och barn som väntar på sin tur för att komma in till centret för offer för sexuellt våld. Själv är jag här i min roll som genusrådgivare, utsänd från FBA till EU Training Mission i Centralafrikanska republiken (CAR). Faktiskt som den första personen någonsin som FBA skickat på uppdrag i CAR. Jag är här ... Läs hela inlägget »

    2019-05-08 12:29
  • Skrivet av Juliana Huus

    In Liberia, security is everybody’s business

    According to the FBA’s definition, security sector reform (SSR) is a concept that frames technical reforms within a political process.

    I think back two weeks to when I was in Liberia, reciting the for me now very familiar but abstract above sentence. The participants in the room, 16 program officers from the Liberian National Security Council Secretariat, were repeating this sentence with me in unison.

    For the past four days, we had tried to unpack this sentence in ... Läs hela inlägget »

    2019-04-26 15:41
  • Skrivet av Linda Forsberg

    Achieving gender equality in UN peacekeeping – a lot like building new doors

    When you visualise a door, what do you see?

    To me, the image of a closed door has similarities to gender equality and UN peacekeeping. Let me explain.

    UN Secretary-General António Guterres aims to achieve gender equality throughout the UN system by 2028. He is actively prioritising to change the inverse relationship across the UN system between seniority and women’s representation – the higher the grade, the larger the gap in gender parity. Particular attention is directed towards ... Läs hela inlägget »

    2019-04-18 09:37

KOMMANDE KURSER

Photo

Taleb Sobeh

Taleb är expert på Irak och Palestina

Läs mer om våra experter

Twitter