ICAN:s idoga påverkansarbete gav konvention om kärnvapenförbud

I juli 2017 enades 122 länder om en FN-konvention om ett kärnvapenförbud, ett av dem var Sverige. Det beskrivs som en historisk bedrift och förärade ICAN Nobels fredspris. Men vägen dit har varit lång och mödosam. Det vet de svenska organisationerna IKFF och SLMK, som driver ICAN i Sverige, och fått bidrag från FBA.

ICAN står för International Campaign to Abolish Nuclear Weapons och är en global kampanj för att avskaffa kärnvapen som samlar 468 ickestatliga organisationer i över hundra länder. I Sverige drivs ICAN av Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) med bidrag från FBA:s stöd till civilsamhället för fred och säkerhet. Bägge organisationerna ingår även i kampanjens internationella styrgrupp.

Kampanjen för att avskaffa kärnvapen lanserades 2007 med ambitionen att starta en gräsrotsrörelse liknande den som bidrog till förbudet mot antipersonella minor 1997, International Campaign to Ban Landmines. Kärnvapenstaterna och de flesta av deras allierade valde att inte delta i förhandlingarna om konventionen om ett kärnvapenförbud. ICAN:s strategi blev att istället försöka få icke-kärnvapenstater att förhandla fram en konvention genom att belysa de humanitära konsekvenserna av kärnvapen.

– Internationellt fortsatte vi att driva på staterna att inleda förhandlingar om ett kärnvapenförbud. I Sverige arbetade vi samtidigt för att få upp kärnvapenfrågan i riksdagen, berättar Josefin Lind, generalsekreterare för SLMK.

Åren 2013-2014 arrangerades tre konferenser om de humanitära effekterna av kärnvapen; i Oslo, Nayarit och Wien. ICAN samordnade deltagande civilsamhällesorganisationer, höll egna anföranden och gav expertutlåtanden.

Konferenserna slog fast att världen saknar beredskap att hantera en kärnvapendetonation och att kärnvapen därför måste förbjudas. Därefter inleddes arbetet med att få stöd i FN:s generalförsamling och till slut öppnades en möjlighet för förhandlingar under fyra veckor. Få trodde då att förhandlingarna skulle leda till en färdig konvention, men ICAN strävade målmedvetet vidare.

– Vi agerade mellanhand för information mellan stater, förmedlade idéer och kompromisser och drev på där ICAN hade en stark ståndpunkt – att de humanitära principerna om mänskliga rättigheter och rätten till vård skulle respekteras, säger Josefin Lind.

Den 7 juli 2017 antogs konventionen om ett förbud mot kärnvapen på en FN-konferens i New York – det enda massförstörelsevapnet som inte omfattats av ett internationellt förbud. Biologiska vapen förbjöds redan 1972 och kemiska vapen tjugo år senare. Och ICAN förärades Nobels fredspris 2017 för sitt arbete.

Malin Nilsson, generalsekreterare för IKFF, anser att engagemanget i ICAN stärkt organisationens nationella påverkansarbete och lyfter särskilt fram att man informerat utrikesdepartementet om vilka frågor som var centrala inför och under förhandlingarna och vilket stöd det fanns för ett kärnvapenförbud bland civilsamhället i andra stater.

– Vi fokuserar vårt påverkansarbete där vi har störst möjlighet att nå fram och jobbar med att få in våra frågor i större civilsamhällessammanhang för att på så sätt multiplicera vår röst, säger Malin Nilsson och konstaterar att det strategiska samarbetet med större organisationer, många med lokal förankring, har bidragit till att stärka kärnvapenkonventionens legitimitet och bygga folkligt stöd.

För IKFF var det viktigt att få in ett tydligt genusperspektiv i konventionstexten.  
– Därför har vi lyft in hur investeringar i kärnvapenprogram stjäl resurser från vård och skola, bristen på kvinnors deltagande i beslut som rör kärnvapen och hur patriarkala strukturer upprätthåller några få staters totala våldskapital över resten av världen och står i vägen för nedrustning. På så sätt har vi kunnat förankra frågan i målgrupper som annars inte tagit del av kärnvapendebatten och vi ser idag ett stort stöd inom feministiska rörelser, säger Malin Nilsson.

Men än är organisationernas arbete inte över. För att konventionen om ett kärnvapenförbud ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar den, det vill säga förbinder sig att genomföra den. När Nobels fredspris delades ut den 10 december 2017 hade 53 länder skrivit under konventionen och tre länder hade även ratificerat den.

Sverige har ett långt engagemang i internationella nedrustningsfrågor, men har ännu inte skrivit under konventionen. En utredning med uppdrag att analysera konsekvenserna av att Sverige antar konventionen har tillsatts och uppdraget ska redovisas den 31 oktober i år.

– Nu jobbar vi på att stärka debatten och öka pressen på svenska beslutsfattare. Sverige kan bli ett intressant nyckelland för att fler länder ska ansluta sig, menar Josefin Lind.

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

Terrorismbekämpning centralt i EU:s arbete för fred, säkerhet och utveckling

Mitt i rusningstrafiken den 11 mars 2004 exploderar pendeltåg på tre stationer i Spaniens huvudstad Madrid. Över 2 000 människor skadas och 191 dör. Bombdådet är det värsta som drabbat Europa i fredstid. Året därpå antar EU en strategi för att bekämpa terrorism.

2020-03-24 08:00
Photo

Våra samarbetsländer

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Läs mer om de länder där vi arbetar

VI I FÄLT

FBA-BLOGGEN

  • Skrivet av Mirna Hanna

    I sökandet efter identiteten

    Har du någonsin känt ett tomrum i djupet av ditt sinne och din själ, som om du aldrig haft någonting? Som om du var en människa utan förflutet, utan arv? Om du någonsin har känt detta, har du känt smärtan av att förlora din identitet.

    När en människa flyttar till ett nytt land med ett främmande språk och ett nytt samhälle som skiljer sig så mycket från det man växte upp i kan man känna att identiteten ... Läs hela inlägget »

    2020-04-01 13:08
  • Skrivet av Tomas Brundin

    Om att hålla huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena

    Tänk om antalet ord hade kunnat skapa fred mellan Israel och Palestina. Då hade ockupationen upphört och två självständiga stater levt sida vid sida i fred och säkerhet. Men så har det inte blivit.

    Ändå är orden varje tjänstemans viktigaste verktyg. Det är orden som lägger grunden för det politiska och juridiska ramverk som sätter gränser för olika aktörers agerande. Det är åtminstone vad vi hoppas och tror. Men då gäller det att hålla huvudet kallt.

    Den vanligaste ... Läs hela inlägget »

    2020-03-26 10:58
  • Skrivet av Joel Ahlberg

    Förändringens paradox i syrisk dialogprocess om rättvisa

    Sedan drygt ett år tillbaka har jag haft förmånen att arbeta med en syrisk dialog-process om begreppet rättvisa. Målet har varit att utforska det politiska innehållet i begreppet rättvisa och utveckla gemensamma budskap vad gäller rättvisa. Processen handlar om att ge utrymme åt olika röster att höras i den syriska diskussionen om vad rättvisa kan innebära i ljuset av den bistra politiska verkligheten av en nio år lång konflikt.

    En grupp politiker, juridiska experter och representanter från ... Läs hela inlägget »

    2020-03-13 14:09

Läs våra publikationer

Image description

An Introduction to Human Rights and Security Sector Reform

Successful security sector reform (SSR) must be guided by the understanding of people as rights-holders and the state, including core security actors, as duty-bearers in providing security as a service to the people.

Dokument
Attribut
Författare:
FBA
År:
2020
Photo

Saba Nowzari

Saba är expert på Mali, Mellanöstern och kvinnor, fred och säkerhet

Läs mer om våra experter

KOMMANDE KURSER

Photo

Stöd till civilsamhället

FBA delar ut bidrag till ideella organisationer som arbetar med fred och säkerhet

Läs mer om vårt stöd till civilsamhället

Twitter