Okunskap största hindret mot jämställdhet

FBA är Sveriges expertmyndighet för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och myndigheten sänder bland annat ut civil personal till internationella fredsinsatser som Sverige deltar i, för att stärka jämställdhetsarbetet. Vad händer när Sveriges höga ambitioner möter verkligheten?

Just nu är sex rådgivare (fyra kvinnor och två män) utsända till EU, FN och OSSE för att främja jämställdhetsarbetet och genomföra den feministiska utrikespolitiken i praktiken.

En av dem är Charlotte Isaksson som arbetar på EU:s utrikestjänst EEAS i Bryssel. För henne handlar det dagliga arbetet i hög grad om att genom diplomati bidra till de politiska processer och dialoger som pågår inom områden som till exempel handlar om säkerhet, handel, mänskliga rättigheter, utvidgnings- och närområdesfrågor för att säkerställa att de ligger i linje med EU:s policy om  jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet, förklarar hon.

EU:s arbete för kvinnor, fred och säkerhet har tagit ett ordentligt kliv framåt de senaste tre åren, menar Charlotte Isaksson, vilket bland annat har resulterat i en ny policy med tillhörande strategi och handlingsplan. Positivt är att alla medlemsländer har varit delaktiga i utarbetandet av det nya ramverket.

– Det är unikt, bidrar till en känsla  av delaktighet och ägarskap vilket kommer att underlätta implementeringen av de prioriterade åtgärderna, säger hon i FBA-podden där du kan lyssna till ett längre samtal om dessa frågor.

Nyckel till framgång

Charlotte Isaksson har varit med och tagit fram EU:s nya strategi för genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet och en handlingsplan med tydliga skrivningar som slår fast att chefer har ett ansvar för att jämställdhetsintegrera verksamheten, vilket på engelska kallas ”gender responsive leadership”.

– Detta är en nyckel till framgång. Cheferna måste förstå vikten av jämställdhet, jobba aktivt för jämställdhet och stå upp för detta – inte bara i tal och symboliska aktiviteter utan också i handling. Det är positivt att se att vi har ett ökande antal goda förebilder, kvinnor och män, som går åt det här hållet, säger hon.

Jenny Norman är en av EU:s jämställdhetsrådgivare i fält. Hon arbetar sedan drygt ett drygt år tillbaka i EU:s insats i Centralafrikanska republiken, vars uppdrag är att bistå landets armé med operativ träning, utbildning och rådgivning. Som insatsens första jämställdhetsrådgivare har hon fått bygga upp rollen och arbetet från start.

– Jag stöttar insatsens jämställdhetsintegrering, både av vår egen verksamhet och i förhållande till vårt värdland. Varje fredag har vi öppet hus, då har vi fokus på att prata om jämställdhet. Vi diskuterar exempelvis hur det är att vara kvinna i armén, säger hon.

För Jenny Norman är det en trygghet att EU:s riktlinjer finns och går att hänvisa till om hon stöter på patrull. Där står tydligt vad insatsen är ålagd att göra.

– FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är en bra startpunkt för olika diskussioner så den använder jag ofta i utbildningar, säger hon.

Centralafrikanska republiken är ett av Afrikas fattigaste länder som präglats av konflikter sedan självständigheten 1960.

– Sexuellt våld är ett utbrett problem och det är främst kvinnor som har utsatts, så det perspektivet fyller en viktig funktion i samtalen om fred och försoning, säger Jenny Norman.

Kvinnor, män, pojkar och flickor har olika behov när det gäller säkerhet och utveckling. Därför behöver hela befolkningen vara representerad i de politiska processer som ska tillgodose behov och förbättra förhållandena i samhället.

– Om vi inte tar in dessa aspekter blir vår analys ofullständig, och det får vi betala priset för senare. Men det är ett arbete som måste göras och resurser måste avsättas, säger Charlotte Isaksson.

Alla ser inte nyttan

Ingen av dem upplever särskilt mycket öppet motstånd. Däremot finns det både okunskap och bristande förståelse för vad jämställdhet är och betyder. Alla ser helt enkelt inte nyttan av att jobba med ett integrerat genusperspektiv. Charlotte Isaksson ger ett exempel:

– Om vi har goda relationer med hela lokalbefolkningen i ett land kan vi få en bättre lägesbild och ökad förståelse för vad som händer. På så sätt blir vår analys och lägesuppfattning mer komplett och vi blir bättre på att planera och genomföra våra insatser, vilket bidrar positivt till resultatet av vårt arbete.

Det motstånd som trots allt existerar handlar också om makt, och rädsla för att förlora privilegier och positioner. När någon fråga får ökat fokus eller några får en starkare röst kan det betyda minskat manöverutrymme för andra.

Jenny Norman påpekar att det gäller att anpassa budskapet till dem man jobbar med. Själv arbetar hon interaktivt med rollspel, övningar och diskussion. Eftersom hon främst arbetar med män inom militären strävar hon efter att göra ämnet relevant för dem.

– När man börjar diskutera frågorna och visar på fördelarna med ett jämställt samhälle blir många nyfikna och vill lära sig mer, berättar hon och lägger till att det är svårare att förstå att hennes västerländska kollegor i insatsen inte alltid ser poängen med jämställdhetsintegrering.

Som rådgivare behöver hon ha många strängar på sin lyra: att kunna etablera och utveckla kontakter, ta sig fram i ett snårigt system, förhandla i komplicerade situationer och välja sina strider.

– Det är ett otroligt givande jobb men frustrerande tidvis så det gäller att ha tålamod, förmåga att hålla humöret uppe och fortsätta kämpa på, säger Jenny Norman.

Charlotte Isaksson betonar hur goda intentioner också måste omsättas i praktiken, och hon ser framsteg hela tiden.

– Jag får nästan varje dag kvittens på att kollegor har gått från att inte se värdet av att ta in de här frågorna tidigt till: ”Det är självklart att vi ska göra det här”. Då har vi egentligen uppnått det vi vill! Att vi alla jobbar med de här frågorna på ett integrerat sätt – oavsett vad vi gör för något, säger hon.

Foto: European External Action Service, EUTM CAR.