”Vi måste prata mer om ledarskap i fredsprocesser”

I mer än 20 år har Emma Leslie arbetat med konfliktlösning och fredsbyggande runt om i världen. När tusen kvinnor som arbetar för fred nominerades till Nobels fredspris 2005 var hon en av dem. Emma är också en av föreläsarna på FBA:s kurs i dialog och medling och under ett besök i Sverige pratade hon om medling, kvinnors roll i fredsprocesser och det dagliga arbetet med att lösa konflikter.

Konfliktförebyggande och konfliktlösning är ett av FBA:s expertområden. Myndigheten håller bland annat en återkommande kurs i facilitering av dialogprocesser och medlingsinsatser där Emma Leslie sedan fyra år är en av resurspersonerna. Emma är till vardags chef för Centre for Peace and Conflict Studies, en organisation hon grundade 2008 med bas i Kambodja. Med sin erfarenhet från en rad olika fredsprocesser, bland annat i Myanmar (Burma) och Filippinerna, är hon rätt person att fråga om medling och konfliktlösning.

Vilka är de viktigaste egenskaperna hos en medlare?

– En medlare måste vara någon som är redo att ta initiativ, ta en ledarroll och leda en process. Någon som är osjälvisk, prestigelös och öppen för andra människors input och som samtidigt har förståelse för att medlaren själv inte kan göra allt. Eftersom konflikter är så komplexa behöver man en komplex infrastruktur för bemöta dem. Vi har en tendens att tro att en person ska kunna leverera allt, men det är ett naivt sätt att se på konflikters komplexitet.

Trots flera FN-resolutioner och ansträngningar för att fler kvinnor ska få plats vid förhandlingsborden är kvinnor fortfarande underrepresenterade inom medling. Varför är det så, och vad kan konkret göras för att förändra det?

– Jag blir lite oroad över hur vi använder resolution 1325 för att främja kvinnliga medlare; att vi kokat ner det till en plats vid förhandlingsbordet. Vi fortsätter att argumentera för platser, snarare än inflytande. Om vi förväntar oss att kvinnor ska ta plats i internationella fredsprocesser måste vi också utrusta dem ordentligt. Om vi tänker i termer av ”enmansmedlaren” så kommer det att leda till att dessa kvinnor misslyckas, eftersom modellen inte längre är relevant. Jag tror att vi behöver prata mer om ledarskap i fredsprocesser. Ledarskap, i motsats till en medlare som flyger in och mäklar fred mellan två parter. För det funkar inte längre i dagens komplexa konflikter, som till exempel i Syrien, Libyen, Filippinerna - eller i Myanmar där du har 18 väpnade grupper, flera parallella avtal och en skeptisk militär.

– I fredsprocessen i Filippinerna var jag den enda kvinnan i den internationella kontaktgruppen. Jag kom överens med mina manliga kollegor om att när vi i förhandlingarna nådde till punkten ”kvinnofrågor” så kommer inte jag att tala om dessa. Jag kan tala om konstitutionella frågor, ekonomiska frågor, om maktfördelning – men inte om kvinnofrågor. Det var ju vad som förväntades av mig redan från början, och dessa frågor är viktiga för oss alla.

En av de fredsprocesser som du arbetat med är den i Myanmar. Hur stöttade du fredsprocessen och vilken roll hade du?

– Jag har framförallt jobbat bakom kulisserna. När den burmesiska regeringen startade fredsprocessen uppmuntrade de oss att arbeta med de väpnade grupperna. Något som jag känner starkt för är det faktum att när det internationella samfundet bestämmer sig för att en fredsprocess ska inledas så är den andra sidan sällan förberedd. Jag har arbetat med otaliga väpnade grupper och upplevt detta många gånger. De kanske inte känner till agendan i förväg, hur de ska svara på olika frågor som finns på agendan eller så får de inte tillräckligt med tid att förankra frågorna inom gruppen. Jag har lagt ned mycket tid på att diskutera med parterna i en konflikt om vad de ska ha på sig under samtalen, eftersom vissa deltagare aldrig ägt en kostym. Eller så har de aldrig bott på ett femstjärnigt hotell, eller flugit. Dessa saker vi tar för givet, och många gånger står sådant i vägen för de faktiska samtalen. Och sedan undrar vi varför samtalen misslyckas!

– Utöver detta, så har varje väpnad grupp jag någonsin arbetat med – det är fem eller sex nu – haft interna konflikter om huruvida de överhuvudtaget bör delta i fredssamtalen eller inte. Så de förhandlar inte bara med fienden, utan även inom den egna gruppen.

Vilka av dina framgångar inom fredsprocesser är du mest stolt över?

– Jag är inte så stolt… eller kanske i så fall för att jag hållit fast vid en princip; att det inte handlar om oss. Och över att ha byggt en organisation som är värdestyrd. Kanske är jag stolt över just detta; vi har byggt en organisation som inte tar åt sig äran.

Emma, du var en av de tusen kvinnor som nominerades till Nobels fredspris. Skulle du hålla med om att ditt arbete bidrar till en fredligare värld?

– Nej. Jo, säger hon sedan med ett skratt.

– Fredspriset till de tusen kvinnorna var viktigt inte bara för att det erkände kvinnors bidrag till fred, utan också för att det visade på kraften i denna rörelse, som varje dag arbetar för en mer rättvis fred i världen. De valde tusen kvinnor, det är många människor. Som en av dessa kvinnor fick jag en bekräftelse på att jag är en del i denna rörelse – och att jag inte är ensam. Det är en viktig påminnelse, ingen av oss skulle ensam kunna få det här priset. Ingen borde få ett fredspris ensam!

– Det för oss tillbaka till ”enmansmedlaren”. Det är den här galna idén – vi vill ha hjältar. Det som är viktigt med de tusen kvinnorna, och i det dagliga arbetet för fred, är insikten om att vi är del av någonting större. Av den anledningen så skulle jag svara ja, mitt arbete bidrar till fred. Jag bidrar som en person i ett stort nätverk av människor, i en utvidgad familj, där människor från FBA eller FN också ingår. Vi arbetar på olika nivåer, i olika sammanhang och gör fantastiska saker. Vi behöver alla varandra.

MER FRÅN FÖRSTASIDAN

Colombia – fredens framgångsexempel?

År 2024 är världens konfliktnivåer historiskt höga. Ett land som verkar gå emot trenden är Colombia, som fortsätter ta försiktiga kliv mot en mer fredlig utveckling efter nära 60 år av konflikt. Efter fredsavtalet med Farc-gerillan 2016 pågår nu förhandlingar med den största kvarvarande gerillan ELN inom ramen för president Gustavo Petros omfattande fredsprojekt Paz Total – total fred. Men hur väl stämmer bilden av Colombia som fredligt framgångsexempel, och vilka lärdomar går det att dra av landets fredsprocess?

2024-03-28 11:00
FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Våra samarbetsländer

FBA har i uppdrag att bidra till Sveriges bistånd i frågor som rör fred och säkerhet

Läs mer om de länder där vi arbetar

På internationella uppdrag

FBA-BLOGGEN

Läs våra publikationer

Joint brief series: The Performance of Peacekeeping

This research brief series is the outcome of a joint initiative by the Folke Bernadotte Academy (FBA), the Challenges Forum International Secretariat (CFIS) and the Swedish Defence University (SEDU). The aim of the series is to contribute to policy development by bringing cutting-edge research on key issues within peacekeeping to the attention of policy makers and practitioners. The editorial committee has consisted of Dr. Linnéa Gelot from SEDU, Agnes Cronholm and Dr. Johanna Malm from FBA, and Pernilla Rydén, Benoit Pylyser and Sanni Laine from CFIS. The views and opinions expressed in the brief series are those of the author(s) and do not necessarily reflect the official policy or position of the collaborating partners.

Dokument
Attribut
Författare:
Several authors
År:
2024
Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

FBA i Ukraina

Till följd av Rysslands invasion har FBA både ökat och anpassat sitt arbete i Ukraina.

Så här bistår FBA
""

Pär Sköld

Pär är expert på Liberia, demokrati- och fredsbyggande

Läs mer om våra experter

KOMMANDE KURSER

Twitter