FBA i Kongo: Claudines berättelse

Claudine är en av originalmedlemmarna i de två säkerhetskommittéer som bildades i Kitchanga i oktober 2014, som en del av det projekt som finansieras av FBA och drivs av Danish Refugee Council. Projektet ska stärka stadens kvinnor och stödja deras deltagande i olika forum som tar beslut om freds- och säkerhetsfrågor. Inom ramen för projektet ordnas utbildning, möten, dialog och medling, och olika mediekampanjer för att främja kvinnors deltagande i det lokala beslutsfattandet.

– När jag hörde att det skulle skapas en lokal säkerhetskommitté, kände jag direkt att jag ville vara med. Jag anmälde mig som volontär, jag kände mig manad att hjälpa till, säger Claudine.

Innan hon gick med i Kitchanga Protection Committee lydde Claudine sin man, precis som många andra kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Hon vågade inte kräva att få vara med när beslut skulle tas i hushållet, och skulle inte ha drömt om att driva frågor som rör kvinnors säkerhet och rörelsefrihet i det offentliga rummet. Men nu är hon modig nog att ta debatter med både sin man och med olika makthavare och myndigheter i Kitchanga, som den lokala polisen. Hon har lärt sig om kvinnors och barns rättigheter och har lyckats övertala sin man om att parets döttrar behöver utbildning. Nu går döttrarna i skolan, precis som sönerna. Claudine och hennes man tar beslut tillsammans och han stödjer hennes arbete i säkerhetskommittén.
– Jag har en mer aktiv roll i samhället nu, säger Claudine.

Hon är blyg i början av intervjun och svarar på frågorna med ett enkelt ja eller nej. Men sakta återfår hon självförtroendet och börjar svara allt mer utförligt. Med ett varmt leende berättar hon att hon känner sig lycklig när hon jobbar i kommittén.
– Att vara medlem av kommittén har stärkt både mig och andra. Jag känner mig stolt över att kunna hjälpa andra människor med deras problem.

Claudine har fått utbildning i mänskliga rättigheter och debatteknik. Hon har också fått lära sig om sexuellt och könsbaserat våld och hur det kan motverkas, om polisens ansvar och om olika möjligheter att göra anmälningar och framföra klagomål när myndigheterna brister i sitt ansvar. Hon använder sina nyvunna kunskaper när hon hanterar olika fall som någon i lokalsamhället tar med sig till säkerhetskommittén.

Claudine följer till exempel med offer för sexuellt våld till sjukhuset för att de ska få vård, hon diskuterar med män till våldtäktsoffer som i enlighet med traditionen vill stöta bort sina fruar, och hon förhandlar med lokalpolisen för att få dem att beskydda befolkningen snarare än att trakassera den. Ett stort problem i samhället har varit att polisen, eller militären, sätter upp illegala vägspärrar och kräver tullavgifter från de personer som vill passera. Nu är flera sådana olagliga checkpoints borta tack vare säkerhetskommitténs arbete.

Det har lett till att kommittén fått ett gott rykte i Kitchanga, trots att den bara funnits i ett par månader. Claudine berättar stolt om sitt arbete och vi hade kunnat sitta och prata med henne hela dagen. Men till sist måste hon gå. Hon vandrar iväg med huvudet högt och ryggen rak. Det råder inga tvivel om att Claudine kommer att fortsätta att arbeta med kommittén, och att Kongo kommer att ha stor nytta av eldsjälar som henne.

FBA:s projektbidrag för 1325-arbete

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325, och de efterföljande resolutionerna 1820, 1888, 1889, 1960, 2106 och 2122, lyfter alla vikten av kvinnors deltagande och skydd i konflikt- och postkonfliktsituationer.